Olycklig kärlek

Kapitel 14

'En fest?' Tänkte jag. 'Ja,varför inte egentligen.'
''Ja! jag hänger gärna med'' sa jag.
''Grymt'' svarade Felix och gav mig ett handslag.
Jag tittade undrande på honom.
''Killgrejer, vi gör handslag'' sa han.
In genom dörren kom Omar och Oscar. De satte sig ner bredvid oss.
''Shit va galna de är utanför!'' sa Omar.
Jag nickade.
''Var är Daff?'' Frågade Felix och tittade upp på Omar och Oscar. De ryckte på axlarna. Precis då ringde Oscars telefon och han gick för att svara.
Jag skrapade bort lite nagellack från ena nageln. Felix ställde sig framför spegeln för att träna några danssteg. Han voltade och stod på händer. 'Var jag tvungen att kunna det där också?' Tänkte jag oroligt.
Jag hörde En liten smäll och Felix som stönade. Han låg på golvet och höll sig försiktigt på ryggen. Vi sprang fram till honom.
"Vad hände!?" Frågade Ogge helt panikslaget.
Felix vred sig av smärta och tillslut lyckades han klämma fram två ord. "Ring ambulans"

**Omars perspektiv**
Jag sprang ut till Oscar och slet mobilen ur hans händer.
"Vad håller du på med! Det var ju Daff som ringde" sa Oscar irriterat.
"Detta är viktigare än Daff!" Svarade jag.
Jag slog in numret till ambulans och väntade otåligt på någons röst i andra änden. Jag gick fram och tillbaka.

**Oscars perspektiv**
Jag sprang ut i danslokalen och fick se alla sitta runt om Felix.
"Ringer Omar ambulansen!!?" Frågade Johanna med en röst som om Felix skulle dö när som helst. Jag nickade och blev orolig. Jag sprang snabbt bort mot dem och frågade vad som hade hänt.
"Vi vet inte! Vi tror att han har ramlat på ryggen" sa Ogge. "Han har svårt att andas" fortsatte han.
Johanna pumpade på Felix hjärta och blåste in frisk luft i hans mun.

**Johannas perspektiv**
Detta kändes konstigt. Att mina läppar nuddade Felix. 'Men sluta nu Johanna' tänkte jag. 'Jag får ju inte tänka på att Melker skulle bli svartsjuk, Felix kunde ju dö.
Ut genom ett rum kom Omar springandes. "Ambulansen är påväg!!"
Jag tog tag i Felix hand. Den var alldeles svettig. "Felix lyssna på mig nu!!" Sa jag. "Tryck hårt i min hand om du kan få luft över huvudtaget" jag väntade. "Felix!!!!" Skrek jag i panik. "Tryck i min hand om du får luft!!" Fortsatte jag.
Tillslut kände jag att hand tryckte i min hand. Jag kände en liten lättnad. Sedan fortsatte vi pumpa på hans bröst för att han skulle få luft.
Jag hörde ett ambulans ljud komma närmre. Jag kollade ut genom fönstret. Det var svårt för dom att komma igenom alla fans. Och alla fans frågade vad som hade hänt. Omar gick ner och mötte dom. Jag sprang fram till Felix igen. Nu låg han och skakade. "Tryck i handen om du får luft!!" Sa jag för tredje gången. Han tryckte inte. Jag sa om meningen igen. Jag väntade. Felix tryckte inte. "Oscar fortsätt pumpa!!" Sa jag och sprang ner för att möta ambulansen.
"Fort det är bråttom!" Sa jag i panik till Omar och sjukvården. Alla började springa upp.

~fem minuter senare~
Felix låg inne i ambulansen. De var påväg till sjukhuset. Vi andra skulle åka buss dit eftersom alla inte fick plats. Jag var så orolig för Felix!
Vi såg bussen komma. Vi klev på i tystnad. Fans inne i bussen började skrika. Tänk att man aldrig kan göra någonting utan att fans ska vara på en. Fast man måste ju vänja sig. Bussen svängde in på busshållplatsen utanför sjukhuset. Vi gick in i receptionen och frågade vart Felix var.
"Ni får tyvärr inte prata med Felix nu, det är kris" sa reseptionisten.