Fuckboy Lindhe (1)-DANTE LINDHE, HOV1

Del 2

Fannys perspektiv
Tisdag. Tisdag och lunch. Morgonen hade börjat bra tills jag fick ett sms om att Ida var sjuk idag. Min bästavän jag alltid hänger med. Såklart jag har andra men ingen i min klass. Jag tar mat som idag är panerad fisk med potatis. Jag kollar runt i den tomma matsalen med tallriken i handen. Nästan ingen har lunch nu och det är bara några bort upptagna med personer jag inte alls vet vilka det är. Längst bort i matsalen ser jag Linus sitta med hans gäng. Jag bestämmer mig för att sätta mig med dem ändå. Jag styr mina steg mot det runda bordet och när jag kommer närmare ser jag Dante le retsamt mot mig. Åh nej. Alla blickar vänds mot mig och Linus ler smått.

"Tjena syrran", säger han och jag nickar ett hej. Jag sätter mig på den lediga platsen bredvid honom, tyvärr mittemot Dante.

Dem pratar på om någon fest dem ska gå på i helgen och under hela tiden sitter Dante och stirrar på mig. Vad är hans problem?

"Jag hörde att du fått varmt vatten på dig igår, hur gick det", Ludwigs röst får mig att kolla upp.
Han kollar på mig med ett snett leende och dantes skratt får mig att kolla på honom.

"Det gick bra" svarar jag kort och Ludwig nickar och fortsätter äta.

Dantes flin gör mig irriterad och jag förstår inte varför han är så sjukt jobbig. Idiot. Jag reser mig upp och går bort mot vatten stationen. Ett glas vatten behöver jag nu. Jag känner dantes brännande blick när jag går emot vatten stationen. Jag tar ett glas och fyller det med vatten som sakta rinner ner från kranen. Jag känner varma andetag i min nacke och snabbt vänder jag mig om. Jag himlar med ögonen när jag ser vem som står framför mig. Dante. Jag vänder mig om igen när han tar ett vattenglas, för att hålla koll på att mitt glas inte rinner över.

"Har du bh på dig idsg", viskar han retfullt i mitt öra. Flera rysningar går igenom hela min kropp och gåshuden sprids på mina armar.

"Vad snackar du om", säger jag kort.

"Igår, teet, du hade ingen bh såg man tydligt", säger han med en rispig röst och jag hör hur han har ett flin på
läpparna.

Jag vänder mig emot honom med mitt nu fyllda glas och kollar in i hans ögon.
Något pirrar till i mig när hans ögon studerar mig sakta.

"Ja det har jag", säger jag kort innan jag går förbi honom och lätt knuffar till hans axel.

Jag sätter mig vid bordet och strax efter är Dante tillbaka på sin stol och dricker sakta sitt vatten. En svart hårig tjej kommer och ställer sig bakom Dante. Hon sätter en hand på hans axel och han vänder sig om. Alla blir tysta runt bordet och kollar på dem två.

"Tack för i lördags", säger hon flörtigt och Dante kollar på henne och blinkar sexigt.

USCH.

"Vi ses gullet", säger han och flinar när hon går och vickar på röven alldeles för mycket.

Ludwig och Linus slår till Dante i ryggen med ett busigt leende. Som att dem är stolta. Usch. Tanken på att dem alla är stora fuckboys får mig att vilja spy, min egen bror. Usch. Jag reser mig från stolen oCh säger ett kort hejdå innan jag går och lämnar disken.

Ensam går jag igenom skol korridoren väntandes på min lektion som ska börja om 5 minuter. När klockan slagit 13:30 öppnas dörren innefrån av min engelska lärare Fabian. Jag går in och sätter mig på en plats längst fram.

Idag måste jag verkligen koncentrera mig eftersom vi har ett stort prov nästa tisdag. Jag sitter och klottrar i mitt block tills jag hör Fabian börjar prata engelska. Jag kollar upp och börjar lyssna när han förklarar hur provet kommer vara uppbyggt.

Jag känner hur något träffar mitt hår och snabbt vänder jag mig om. Jag ser en skrynklad pappersbit ligga nere på golvet. Jag kollar upp och ser Dante flinandes bakom mig. Men tönt. Jag suckar tyst och kollar seriöst på honom. Han flinar och nickar ner mot lappen.

Ska jag läsa den? Jag tar upp den och vänder mig om igen. Snabbt viker jag upp den ihop skrynklade lappen. Med en väldigt fin handstil står det "kan du hjälpa mig, du verkar bra på engelska". Jag ler smått och känner mig ganska stolt att han faktiskt frågat mig. Men varför vill han att jag ska hjälpa honom? Han typ hatar mig? Jag försöker att inte tänka på det mer och fokusera på lektionen.

Lektionen är slut och jag står vid mitt skåp. Jag tar på mig min kappa och hänger väskan över axeln. Jag stänger skåpet och hoppar till lite när Dante står och lutar sig mot skåpen precis framför mig. Han flinar smått och kollar flörtigt på mig. Han står nära, nästan så nära att jag kan känna hans andetag.

"Ska vi dra hem till mig eller dig", säger han och jag kollar rakt in i hans ögon.

"Du skulle hjälpa mig med engelskan", säger han igen.

"Dig", säger jag kort och han nickar innan han går förbi mig, hans arm snuddar min axel och jag flämtar till.

Han skrattar retsamt och jag vänder mig om och går efter honom mot skolans utgång. Varför sa jag ja? Nu måste jag tillbringa timmar hemma hos en jävla idiot. Strunt samma jag gör det för en god sak. Jag skakar bort tankarna och går ut efter Dante genom skolans port.