Hon dansar vidare i livet- Hov1

17.

Det hade gått två dagar sedan jag träffade på Noel.
Här, hos mig!

Jag slog mig själv mentalt i huvudet när jag spelade upp den scenen för miljonte gången.
Jag måste sluta tänka på det.

"Dante?!" Ropade jag.
Inget svar.
Antar att han inte var hemma.
Han har inte vart hemma på jättelänge.
Eller okej en och en halv dag.
Men det räcker för att jag ska börja undra.

Fast å andra sidan är han säkert bara på nån dum turné eller repar med bandet någonstans. Och jag ville verkligen inte ringa Noel och kolla så jag glömde bort det.

Jag bar en svart kjol och ett blått spets linne.
Maja och Klara skulle komma hit vilken sekund som helst nu.
Vi skulle gå på stan och fika och bara mysa.
Det var förfärligt länge sedan vi gjorde något sådant.
Jag som trodde att det var Mateo som skulle få mig att någonsin sluta vara med dem, men nu var det mer jag som gjorde det.

Jag suckade och drog på mina adidas skor och min gråa kappa och gick ut till världen.

*

Oj vad länge jag vart ute, tänkte jag medan jag drog fingrarna genom håret.
Jag gick från hallen till köket.
Fyra timmar, hur lyckas man?
Jag som skulle plugga till det där SO provet om några dagar...

Jag skrattade mjukt och tänkte att jag nog hade funnit mig själv framför TVn med en skål glass i vilket fall.

"Dante jag är hemma!"

Inget svar. Åh han lyssnar säkert bara på musik eller något och jag orkade verkligen inte gå upp.

"DANTE!!"

Fortfarande inget svar. Jag kliade mig i hårbotten. Han måste ju vara hemma...

"Okej då tar jag de där otroligt goda bären som jag verkligen inte fick ta eftersom det var bara dina".

Jag betonade 'bara dina' hånfullt.
Men ändå fick jag inget svar.
Om Dante nu var hemma skulle han sprungit ner och kastat sig över kylskåpet för att se till så att hans bär låg kvar i skålen där han lagt in dem.
Men det gjorde han inte.

Han har nu vart borta i... få se..
Jag tänkte på mina fingrar.
49 timmar.
Två dygn och 1 timme.
Två dagar.
Två dagar för mycket.

Min teori om att han var på en spelning börja glida isär.
Varför skulle han ej ha sagt något ifall det nu var så?
Varför skulle han bara gått utan att ens säga hejdå?

För mycket frågor på för kort tid.
Jag skakade på huvudet och började söka runt på nätet.

'Hov1 spelning 24 Maj.'

Inga resultat.
Bara en massa gamla träffar från spelningar och turnéer från typ förra året.
Jag suckade djupt.

Skulle jag ändå ringa Noel?
Jag ska ju bara fråga efter Dante.
Nej. Nej jag kan inte.
Det hade blivit allt för stelt och konstigt.

Jag la ifrån mg telefonen och gick upp för att byta om.
För säkerhetsskäl tittade jag in i Dantes tomma och stilla rum.
Vem vet, han kanske hade svimmat av där inne...?

*

Ännu ett avsnitt var slut.
Skulle jag kolla på ännu ett till?
Klockan var över 11 och det var skola imorgon.
Ändå var jag knappt trött och ville verkligen inte sova.

Jag stängde av tv ändå och gick för att kolla ifall dörren var låst.
Såklart var den det eftersom ingen gått in eller ut de senaste timmarna.
Vilket alltså betyder: Dante var fortfarande inte hemma.

Jag hade ringt minst 10 gånger och skickat flera sms och frågat vart han var osv.

Inget svar.
Han hade inte ens sett dem.

Jag höll mobilen som ficklampa medan jag tassade upp för trapporna.

Plötsligt lyste mitt ansikte upp av mobilskärmens ljus.
En bild av mig och Noel omfamnandes blev synlig.
Även ett sms från honom.

Jag rynkade ögonbrynen.
Varför skulle han skriva något till mig efter allt jag gjort?
Kanske skrev han att Dante var på en spelning, eller så var det Dante som skrivit eftersom de uppenbarligen var med varandra.

Men så var det inte.

Jag låste upp mobilen med fingeravtrycket och började läsa den svarta texten.

Från: Noel
Hej Leah, du har säkert tagit bort mitt nummer men jag undrar bara varför inte Dante kom på festen igår? Han svarar inte i sin telefon, men kan du säga till honom att ringa mig?
Noel.

Mitt hjärta hoppade till.
Vadå fest? Vilken fest?
Och varför frågar han mig?
Dante är väl med...

Det var så tyst att en fjäder skulle ha lämnat ett ljud från sig ifall man tappat en.

Dante var inte med Noel.
Dante var inte med killarna på en spelning, turné eller med dom alls!

Han var borta!
Han har varit borta i 2 dagar och ingen har märkt det!

Hjärtat pumpade så mycket blod att jag trodde att jag skulle explodera.

Dante hade inte svarat när Noel ringt honom och han hade inte svarat mig heller.
Vilket betyder att det inte är ett slump att han är borta i 2 dagar och inte svarat på någons samtal.

Fast det var inte det värsta.
Det värsta var att; hur kunde Noel tro att jag tagit bort hans nummer?!

Jag stod kvar på det trappsteg jag stannat på och svalde. Hårt.
En kall vindpust fick mig att rysa.
Vart kom ens vinden ifrån?

Plötsligt plingade det till i telefonen.

Jag tryckte den mot ansiktet i hopp om att Dante svarat, men det var inte han.
Eller Noel.

Det var.. Mateo.

Jag blundade i några sekunder innan jag slog upp ögonen och tappade nästan hakan, och andan.

Mateo hade skickat en bild på Dante!

Dante satt fastknuten i en trästol och han var helt blodig och sönderslagen.
Jag kände tårarna pressa sig fram.
Jag snyftade till medan jag läste den hemska texten under den förfärliga bilden.

Från: Okänd
Möt mig vid Klarkajen klockan 00:00.
Kom själv, annars har du sett Dante för sista gången.

——————————–————————————

Vad kommer hände med Dante?
Och hur ska Leah hinna?