Okej, såhär är det; ni undrar säkert varför jag inte uppdaterat, eller hur? Jag skrev ju i förra kapitlet att jag inte mådde så bra. Det var en fet jävla lögn. Att skriva att 'jag har inte mått så bra' är en underdrift. Så dåligt jag mår nu har jag aldrig mått förut. Varför? Undrar ni. Jo såhär är det; jag var hemma hos en kompis. Jag skulle hem. Allt gick åt helvete. Jag blev mordhotad, misshandlad och våldtagen på samma gång. Jag har inte vågat berätta för någon. Inte ens mina föräldrar vet. Bara ni. Ni och jag. Och 'misshandlaren'. Mycket har hänt. Mer än det jag skrev innan. Jag ljuger inte, jag lovar. Ingen ljuger om något sådant. Det som även hände är att pappa började dricka. Väldigt mycket. Han söp sig full varenda kväll den veckan som gick, innan han kom in på sjukhus. Avsvimmad. Jag visste ingenting. Då undrar man ju vad han hittat på med när jag inte vart hemma. Jag behöver någon att prata med, snälla. Jag delar Kik med min bästis Hannah. Kika rudbergh och skriv att det är till mig, Josefine.
YOU ARE READING
SOMEBODY THAT I USED TO KNOW
FanfictionFinns du här för mig när jag mår dåligt? Är du den sortens kille jag tänkt mig? Är du farlig? Vill du skada mig, en av världens största YouTubers? Är du anledningen till att jag skar mig? Är du anledningen till att jag är kvar här? Är du anledninge...
