Take Me To Church

Kapitel 8.

Louis Tomlinson

Jag kommer ihåg, jag kommer ihåg hur allting gick denna morgonen. Varenda minne.

"S-stopp," andas jag skakigt. Men han bara flinar, och går närmare mig medan jag backar undan. Tills jag hör hur min rygg knuffas på dörren och snart såg jag Harry framför mig.

"Du gör mig galen," flinar han och placerar båda sina händer på vardera sida bredvid mitt huvud. Hans varma, lakrisk aktiga andedräkt fläktas mot mina läppar och det känns som om jag stelnar till. Han ställer sig så nära det går och trycker sitt skrev mot mitt.

"Harry," stönar jag. Det hela får mig att rynka pannan för några sekunder. Vad hände just?

"Hysch," viskar han mot mina läppar och trycker sig närmare mig så att stön kommer från oss båda. Jag bara önskar att jag inte kommer försent till skolan nu, då skulle jag få straff av både far och mor men på olika sätt. Sätt som är olagligt att göra mot ett barn.

"Litar du på mig?"

"Vad tänker du göra?" Frågar jag honom, mina läppar nästan skakar av nervositeten som stiger inom mig.

"Litar du på mig?"

Jag nickar åt hans fråga, och hans ena hand går ner mot min höft och han drar sina fingrar hårt mot min höft.
"Och jag litar på att din söta mun inte talar om någonting," Harry drar sin tumme längs mina läppar och jag stirrar fördömt på honom.

"Tio minuter till bussen kommer Louis!" Ropar min mor och genast så rycker jag till vilket får oss båda att krocka med varandras huvud.

"Fuck," stönar han och går undan från mig och då tar jag chansen att skynda mig ut ut mitt rum för att få bort all denna pinsamheten som spreds mellan oss.

Jag kommer ihåg det så tydligt. Känslan fyller mig, tömmer mig och sedan fyller mig igen, det är hemskt att veta att Harry är bisexuell ochatt vi bor under samma tak. Jag menar jag är ingen homofob, utan är mest rädd om vad min far och mor ska tycka om att han är bisexuell. Och de faktum att han försökte kyssa mig imorse, fick mig att nästan svimma av nervositet.

"Lou!"

Jag vänder mig genast om när jag hör Niall's röst eka genom den tomma korridoren.

"Yep?" Sade jag, och poppade 'p:et' samtidigt som jag stängde mitt skåp.

"Varför så många böcker, Lou--eh?"

"Vänta? Va? Vi har massor av prov denna veckan, Niall! Du måste studera för att klara terminen!"

"Chill out, Lou, Nick gör proven för mig." Ler han charmigt, och hjälper mig med böckerna jag har i min famn.

"Tack," ler jag för mig själv och följer hans exemplar ut ur skolan.

"Vad händer idag?" Frågar Niall och drar sin lediga arm runt min axel.

"Studera."

"Lou--eh, kom igen, häng med mig idag."

Jag biter insidan av kinden, "Jag vet inte.."

"Kom igen, din farsa har inget emot mig." Säger han då vi stannar vid hans bil, och han ger mig alla mina böcker igen.

"Jag måste hem och äta först, en av min fars regler." Ler jag mot honom vilket får honom genast att flina.

"Kom igen, jag kör dig."

Jag nickar och kliver in i hans splitternya bil och drar säkerhets bältet kring mig.

-

"Tack för skjutsen Niall, det var verkligen jätte snällt." Ler jag mjukt, och stänger igen bildörren försiktigt och rör mig upp för uppfarten, och in genom dörren. Så fort jag kommer in, känner jag hur min kind brinner och att mina böcker faller mot marken.

"Vad har du gjort?!" Ryter han, och jag faller genast till marken.

"V-vad är d-det far," andas jag skakigt och placerar min hand för att kallna ner min varma kind.

"Gå upp till ditt rum och gör iordning dig!"

Jag börjar genast plocka ihop mina böcker och springer genast upp för trappan, bryr mig inte alls om att jag är fullt påklädd. Jag tar ett djupt andetag för att inte brista ut i gråt. Men så fort jag kommer in till mitt rum, stänger jag dörren och sluter ögonlocken och glider ner längs dörren.

"Louis?" 

Nej, nej, nej, snälla säg inte att detta är sant.

"H-harry?" Jag försöker att fortsätta att ta djupa andetag. Jag vill inte verka svag inför någon, det är oattraktivt.

"Hej, baby, vad är fel?"

Jag öppnar mina ögonlock, och ser på hur Harry sätter sig ner på huk framför mig, ett oroligt ansikts utryck är på hans ansikte och jag bara skakar på huvudet. 

"Vad hände?" Frågar han mig, medan han greppar hastigt tag om min hand och tar bort den från min kind. Genast rycker jag till av hur ont det gör, och han sammanknuter våra fingrar medan han sätter sig ner och drar mig in i hans famn.

"Louis, kommer du inte ihåg vad jag sade om att gråta?" Viskar han mot mitt öra, samtidigt som han placerar blöta kyssar på min hjässa..lite överallt.

Han placerar sin tumme under min haka, och jag kollar genast upp mot honom. "H-han gjorde illa mig..i-igen," mumlar jag försiktigt.

Han ser på mig med ilska i blicken, "Han gjorde vad?" 

"Han slog mig...Igen."

"Jag är ledsen, Louis..Jag skulle ha gjort något mot honom, om det inte riskerade Gemma's säkerhet." 

"H-harry?" Lyckas jag viska fram mjukt. 

"Ja, Louis?"

"K-kan du göra det..du tänkte göra mot mig tidigare..uh innan jag gick till skolan."

"Vill du det?" Ler han, och hans röst är silkeslen. Vilket får mig genast att nicka.

"Självklart, baby" ler han mjukt så att hans vita tänder visas.

Jag sluter mina ögon, och snart så känner jag ett par läppar på mina. De är mjuka, och har en len smak av sockervadd. Det sprids genast en otydlig känsla imagen på mig, och jag njuter faktiskt av det. 

Vi bryter ifrån, och han kollar intensivt på mig innan jag säger det jag tänkt på, ganska länge. "Det var min första kyss."

(Skrivet från mobilen.)