Kapitel 14.

1.4K 59 58
                                    

 

 

Louis Tomlinson

Det är lördag idag och jag har inte kunnat lämna rummet pågrund av mitt stora blåmärke på både kinden och runt ögat. Min far har inte kommit in till mitt rum och skällt på mig ännu, så jag tror att Harry har sagt till mina föräldrar att jag är sjuk. Så mycket som jag vill lämna rummet, så kan jag inte. Jag har svikit både mina föräldrar och far. Men på andra sidan så kanske de fortfarande tror att jag är hos Niall, eftersom vi gjorde upp att jag skulle sova över där igår kväll. Men det ena ledde till det andra och nu ligger jag i min säng, ensam och ångrar gårdagen. Så mycket.

Plötsligt så knackar det på min dörr och genast så stelnar jag till. Jag svarar inte, vilket får Gemma att komma in genom dörren. “Hey Louis.” 

Hon stänger dörren efter sig för att sedan luta sig mot den. “Harry sade att du kom hem tidigt imorse, efter du har varit hemma hos Niall. Han sade också att du var sjuk..behöver du någonting? Jag och din farsa ska till affären.”

Farsa? 

“Nej.. Det är okej.”

“Okej, undrade bara. Men iallafall din mamma stack till sitt jobb imorse, så det är bara du och Harry kvar.” Hon blinkar med ena ögat, “vi kommer tillbaka om en timme.”

Jag nickar medan jag drar min filt kring min kropp. Varför blinkade hon? Kommer hon göra något med min far? 

Tankarna får mig att vilja kräkas, men jag skakar snabbt bort dem. Med ett djupt andetag reser jag mig från sängen och går mot min garderob. Snabbt tar jag bara fram ett par mjukisbyxor och en vanlig t-tröja åt mig. När jag hör dörren smällas igen där nere och låsas rör jag mig ut ur mitt rum, och ner för trapporna. Väl där nere ser jag Harry sitta i soffan tittandes på teven och jag bara ler åt synen. Jag säger ingenting utan sätter mig bara ner bredvid honom.

Hi,” viskar jag fram medan jag drar mina armar kring hans mage. 

“Borde inte du vara där uppe?” Frågar han mig, medan han inte ens bryter blicken från teven.

Jag lägger mitt huvud på hans mage och kollar snart upp mot han. “Vill vara med dig.”

“Baby, kan du flytta på ditt huvud lite grann?”

Jag rynkar pannan, “varför?”

“För att du gör mig så hård just nu,” mumlar han lågmält och kollar äntligen ner mot mig.

Jag ler en aning oskyldigt. “Oops.

“Sitt på mitt knä baby,” jag lyder hans önskemål och byter position så att jag sitter på hans knä. Mina ben på vardera sida av hans midja.

“Varför kallar du mig baby hela tiden?” Frågar jag honom, fortfarande en aning oskyldigt.

Jag försöker göra mig bekväm på hans knä, vilket gör att jag är tvungen att röra runt mig. Men Harry hindrar mig genom att placera sina händer på min rumpa, “Sluta. Röra. Dig.”

“J-jag måste..jag måste vara bekväm.”

“Vill du s,uga av mig?” Frågar han mig, hans ögon har fått en mörkare färg. 

“V-va?” Jag är chockad över hans plötsliga fråga. “Vill du att jag ska göra det?”

“Nej” han ler mot mig. “Jag är bara förbannad att du gör mig så hård hela tiden.”

Han tar tag i min hand med sin hand och placerade den på hans hårdhet.

“Louis, du har ingen idé vad som hände imorse-” Niall kommer in genom dörren och jag fryser genast till.

“Vad i helvete?” Han skakar på huvudet och jag ser på hur han stänger dörren och lägger en nyckel åt sidan.

“N-niall..hur kom du in?” Jag vågar inte röra på mig, utan ser bara på Niall hur han fortfarande skakar på huvudet.

“Med en extra nyckel.” Han drar sina fingrar genom hans blonda hår, “vad pågår här?”

“Vad gör han här?” Viskar Harry lågmält mot mitt öra och jag ryser genast av hans ord.

“Niall! Vad gör du här?” Lyckas jag få ur mig, men Niall verkar inte bry sig utan sätter sig i en fåtölj några meter ifrån oss.

“Är detta den Harry du har snackat non-stop om?” Flinar Niall mot mig.

Jag känner hur mina kinder hettar till. “Niall.”

“Sorry, jag är här för att berätta den sjukaste saken som hände i morse! Herregud, du kommer aldrig att tro det.” Berättar han för mig och medan så passar han på att ta av sig sin jacka plus sina skor för att sedan lägga dem åt sidan.

“Lou, medan jag berättar kan väll du ta bort din hand från hans k*k så länge?”

Jag tar genast bort mina händer och reser mig en aning, men Harry drar snabbt tillbaka mig mot hans knä. “Jag är så fucking hård just nu,” viskar Harry mot mitt öra. Hela hans gest fick mig att svälja högt då jag känner hur allt blod sprudlar ner mot mina ben, mest mot min..k'uk? 

Jag vänder mig om så att jag sitter med ryggen mot Harry, “Berätta för mig. Niall.”

“Så, du kommer väll ihåg Jessica, hon jag presenterade dig för länge sedan i kyrkan?” Säger han hypert, detta går inte ihop? 

Jag förstår inte ens vad han pratar om men jag bara nickar.

“Jag träffade henne imorse när jag var påväg hit och jag lyckades bjuda ut henne på en dejt, och bla bla bla. Men fuck, jag ska hämta upp henne ikväll! Du måste hjälpa mig, jag vet inte vad jag ska ha på mig eller vad jag ska göra åt de faktum att jag ska på min första dejt?”

“Lugna ner dig, Niall, jag hjälper dig gärna.”

Harry placerar sina händer på min midja och drar mig intill honom. “Du går ingenstans. Du ska hjälpa mig med det du har orsakat baby. Du går ingenstans.”

Take Me To ChurchWhere stories live. Discover now