All I Want For Christmas Is You » o.e

Nittonde december

Sjävla avslutningcermonin var ingen favorit hos mig. Man lyssnade aldrig på allt rektorn hade att säga, man ville bara få gå hem igen och inte komma tillbaka förens man var tvungen.

Nu var jag på väg till restaurangen där jag och Oscar hade bestämt träff. Jag hade på mig en lång kappa - då jag under den bara hade en klänning - med en luva som satt på mitt huvud, som vanligt. När jag kom närmare såg jag Oscar. Jag stelnade till. Halva jag ville springa därifrån i panik, medans den andra halvan ville springa fram och slänga armarna runt hans kropp. Han vände sig om och fick syn på mig. Ett leende spreds över hans läppar. Han började långsamt gå mot mig. Jag bet mig nervöst i läppen. Borde jag också gå mot honom? Försiktigt rörde jag mig framåt. När vi stod tillräckligt nära varandra så drog han in mig i en kram. Mina armar satt fastklistrade vid kroppen i hans grepp. Jag försökte få upp dem så att det inte blev så stelt. När jag fått upp mina armar tog han ett hårdare grepp om min kropp. Han lutade huvudet mot min axel. När vi släppte efter var hans leende fortfarnade kvar. Jag var tvungen att le jag med. Ingen av oss sa något, vi gick bara in till restaurangen. Oscar hade tydligen bokat ett bord, eftersom hovmästaren tilldelade oss ett bord. Oscar drog ut min stol och jag satte mig försiktigt ner.

Till en början satt vi bara där helt tysta. Enda gången vi sa något var när vi beställde vår mat. Försiktigt sträckte jag mig efter vattenkannan som stod på bordet. Det visade sig att inte bara jag tänkte göra det, just i samma sekund gjorde Oscar det. Våra händer snuddade vid varandra. Jag drog snabbt ifrån och rodnade. Han skrattade lite medans han hällde upp vatten i sitt glas. Han tog tag i min ena hand och började leka med mina fingrar. Det var inte förens då jag upptäckte att jag fortfarande hade min hand på bordet.

Det tog ett tag innan vår mat kom, men det gjorde ingenting. Oscar hade börjat prata på som vanligt. Allt var som vanligt.

"Du Oscar, kan jag få smaka det där?" frågade jag och pekade på hans mat.

Han tittade förvånat upp på mig med munnen full av mat. Jag var tvungen att skratta lite. Han la lite mat på sin gaffel och närmade sig mig. Jag reste mig upp för att nå fram. Jag skrattade lite åt hans koncentrerade blick. När maten fanns i min mun log vi båda två nöjt.

"Oj, du fick lite där!" skrattade han och pekade på min ena mungipa.

Förskräckt försökte jag få bort det. Han skakade på huvudet och böjde sig framåt. Automatiskt så böjde jag mig framåt jag med. Han tog ett tag om min haka och studerade mitt ansikte ett tag innan jag kände hans läppar mot mina. Våra läppar började snabbt att jobba i takt. Jag tänkte inte alls på att vi kysstes mitt i en restaurang, jag tänkte bara att det bara var vi två.