Just Memories

Del 1

~ Ogges Perspektiv ~
Jag öppnade dörren och skyndade mig upp till övervåningen där Melinda och Siran satt. Melindas handleder var blodiga och golvet under också.

"Melinda nej nej nej." Sa jag och kände hur tårarna började tränga på. Jag satte mig ner på huk bredvid henne och torkade bort blodet på hennes handleder med pappret som låg vid Siran.

"Förlåt.." Viskade Melinda och jag drog henne till mig. Hon la ena armen runt min nacke medan jag höll pappret mot den andra. Jag drog upp henne så att hon satt i min knä och lutade pannan mot min hals.

"Jag måste dra men jag ringer henne ikväll!" Sa Siran och kollade på mig. Vi nickade sen reste sig Siran upp, gick ner för trappan och jag hörde hur dörren stängdes.

Det blev tyst i huset. Endast Melindas snyftningar hördes.

"Shhh." Sa jag och försökte lugna henne.

"Förlåt.." Viskade hon igen och upprepade det flera gånger innan jag pressade mina läppar mot hennes och då blev hon tyst.

"Du behöver inte säga förlåt men du skulle väckt mig." Sa jag efter kyssen och strök bort lite hår som fallit framför hennes ansikte.

"Men jag ville inte att du skulle må dåligt för att jag gör det." Sa hon och mötte min blick.

Jag bytte ut pappret runt hennes handled och la dit nytt.

"Du vet att jag alltid finns där för dig." Svarade jag.

"Mm.." Mumlade hon.

Jag log försiktigt och hon kysste mig igen.

"Snälla lämna mig aldrig." Sa hon och la pannan mot min.

"Aldrig." Svarade jag tydligt.

~ Felixs Perspektiv ~

Jag var ute på en promenad påväg till Ogges hus. Medan jag gick kollade jag ner i marken och märkte inte att jag krokade med en tjej. Hon föll baklänges men jag hann fånga henne.

"Inte du igen." Sa hon ironiskt. Jag hann först inte fatta vem det var innan vi fick ögonkontakt.

Jag skrattade.

"Haha du faller tydligen alltid för mig." Sa jag och hon grimaserade.

"Ogge är inte hemma, bara så du vet." Sa hon.

"Siran var det va?" Sa jag och försökte få ögonkontakt igen. Hon nickade.

"Du kommer iallafall ihåg." Svarade hon och skrattade.

"Aa jag heter Felix om du inte visste det." Sa jag och log. Hon log tillbaka.

"Jo jag vet det."

Hennes leende asså!

~ Oscars Perspektiv ~

På håll kunde jag se Felix prata med en tjej. Ännu en haff?

Ju närmare jag kom, desto bättre kunde jag känna igen tjejen men hon stod med ryggen vänd mot mig.

"Eyy Felix haru skaffat haff igen?" Sa jag och flinade. Hon hyssjade mig och rodnade. Tjejen vände sig om och jag såg nu att det var Melindas vän Siran.

"Oscar!" Sa hon och log. Jag log tillbaka och vi kramade om varann snabbt.

"Vart är Melinda?" Frågade jag och Sirans leende försvann hastigt.

"Jag måste dra." Sa hon och började småspringa därifrån.

Jag och Felix följde henne med blicken innan hon försvann bakom ett hus och då kollade jag på Felix.

"Vet du?" Sa jag.

"Nej tyvärr. Antagligen med Ogge för ingen av dom svarar när jag ringer." Svarade han och ryckte på axlarna. "Dessutom är min mobil död nu."

"Jaha dom är inte hos honom." Sa jag lågt men paniken tog tag i mig. Nathalies hus. Melinda har fortfarande rakbladen kvar. Och hennes meddelande: "Förlåt Oscar.."

Nu fattar jag.

Jag tog tag i Felix arm och började springa mot Nathalies hus med Felix i hälarna. Snälla säg inte att det är försent.
____

Första kapitlet jao!