Mira

Kapitel 22 - Rhydian

Jag gör som han säger och kliver in i ringen igen.

Fan.. jag vill inte slå honom, jag kan inte..

Han sänker huvudet en aning och hans ögon skiftar till gula. Jag känner hur mina egna ögon ofrivilligt skiftar till lila. Klorna fälls ut på oss båda.

Detta är en riktig match. Han kommer ge allt han kan, jag känner det.

Som vanligt så väntar jag alltid på första slaget innan jag slår, men Rhydian slår aldrig så då börjar jag.

Jag ska precis sparka till honom när han stoppar mitt ben och fäller mig.

"Nere" säger Rhydian skärpt och går ett varv i ringen.

Jag kan inte förstå hur han hann med att fånga mig, jag var ju skitsnabb..

Hans mörka bruna ögon borrar sig in i mina, det känns nästan som att han kan se min själ, rakt igenom mig.

Han slår ett slag rakt fram men det var mest för att distrahera mig för sen kommer ett slag rakt underifrån och smäller till min käke.

"Aj!" Skriker jag och springer mot honom och river frenetiskt i luften efter homom, men han lyckas undvika mina klor.

"Sorry Miranda" säger han och ler lite retsamt.

Det där gjorde han med flit! Han vet mycket väl att jag vill bli kallad Mira.

"Vill du göra mig arg?" Fräser jag.

"Självklart" svarar han med den där retsamma minen.

"Okej, då ska du få se på slåss!" Skriker jag och slänger av mig jackan och börjar min förvandling.

Klorna, tänderna, pälsen, svansen, de knakande ljuden utav mina ben som knäcks, huvudet, tassarma.

Nu står jag där iklädd en vit päls och med lila ögon.

Rhydian skakar roat på huvudet innan han slänger av sig tröjan.

Och wow.. han är vältränad. Magrutorna och de där armarna är att dö för!

"Hallå" säger han och viftar med handen.

Vad pinsamt.. han verkar sett hur jag fastnat med blicken på hans kropp.. tur att vargar inte kan rodna, för då hade jag varit alldeles röd i ansiktet..

Jag tittar snabbt åt ett annat håll och låtsas som ingenting.

Rhydian förvandlas lätt, det gick på bara några få få sekunder.

Han ler. Och även som varg kan jag se att det är ett retsamt leende.

Vad har han i kikaren nu då?

Snabbt så slänger han sig ner och morrar lekfullt. Han verkar bjuda in till.. lek? Ni vet sådär som humdar gör när de leker, slänger sig hetsigt ner och sen upp å spring igen.

Jag sänker hela mig och gör mig redo att hoppa på homom, men hinner inte då han snabbt slänger sig över kanten på ringen och hoppar ner och rusar iväg, jag hoppar ner och följer efter honom.

"Hallå jag då?" Hör jag Tara som stått och kollat på ropa, men jag skiter i henne, nu ska jag fånga den där jäveln.

Ett lite kortare kapitel, men det är iaf ett till! Och det är jag skyldig er.

Bilden högst upp ska föreställa Rhydian, men ni vet ju, som vanligt, att ni alltid får skapa er egen bild utav karaktärerna.

Lite nyfiken, hur hade ni tänkt att han skulle se ut? ;)