Kär i min bror

Kapitel 5.

Natalies Perspektiv.
Så vi hade fixat allt till festen och jag skulle ringa min bästa vän, Emma.
E: Emma
N: Natalie
6 signaler gick och hon svarade.
E: Hej kåtis
N: Käften
E: Så vad vela du?
N: Jag och min nya låtsas bror, Felix har fixat en fest. Kommer du eller?
E: Aa klart jag gör. När? Var?
N: Det är på Värmdö, jag skickar en vägbeskrivning. Och du kan komma när som helst. Ta med dig några vänner.
E: Okej, hejdå

Vi la på och jag skulle börja fixa mig.
Jag går mot en flyttlåda och letar efter min svarta partyklänning som slutar en bit nedanför rumpan. Det är så snygg.
Mitt hår plattar jag bara och mitt smink fixar jag bara med en lite brun/glittrig ögonskugga från makeupstore och en eyeliner med mascara och ett rosa läppstift.
Jag går ner till Felix och han hade inte fixat sig så mycket, bytt jeans och fixat håret lite. Det luktade så gott.

~ under festen ~
Jag letade Emma överallt, men hittade inte henne. Vart var hon? Jag bestämmer för att ringa henne.

E: HEEEJ!!! skriker hon högt
N: Hej, vart är du?
E: Jag är på festen, gå till köket så ses vi där.
N: okej

Jag väntade i köket i evigheter, vart var hon?
"Emma?"
Felix hade kommit in.
"Ja?"
"Vad gör du här?"
"Jag bor här"
"Men varför är du inte där ute?"
"Emma är helt borta.."
"Emma?"
"Långt blont hår, tandställning och blåa ögon"
"Hon som tuppade av i soffan?"
"Ehm va?"
Jag går mot soffan, där ligger hon ju.
Jag går mot henne.
"Emma? Emma?"
Jag skakar henne samtidigt.
"Emma här!"
Hon svarade som en soldat till en kung.
Hon kliver upp ur soffan och kollar med stora ögon bakom mig.
Hon drar mig närmare henne men släpper inte blicken från det hon kollar på.
"De..de..där...är....fe..fe..Felix...Sandman"
"Ja? Jag sa ju de. Min låtsas bror.
"Du vet att han är typ känd va?"
"Hehe, ja..men asså what. Ta det lugnt"
Hon hade släppt ögonen från han och kollar istället på mig.
Festen var sjukt rolig. Alla skrattade och var full.
Plötligt känner jag en hand på min midja, och en till på andra.
Jag var ju full så jag bryr mig inte och ler bara utan att kolla vem det är.
Jag känner hur han får stånd...ehm. Så jävla pinsamt. Eh haha.
Jag brister ut i skratt och vänder mig om och ser vem det är.
Felix.
~ Festen är över ~
Festen var över och jag och Felix var så pigga så vi blockade lite tomburkar och dunka musik.
Tillslut kom en lugn romantisk låt.
Han går mot mig och börjar dansa sakta med mig. Mina kinder blir röda.
"Vet du vilken färg en brandbil har? Eller en tomat? Eller ditt ansikte?"
Säger Felix. Jag skrattar och det blir tyst. Vi stannar upp och kollar varann i ögonen.
Felix perspektiv.
Vi kollar varann i ögonen länge, jag lutar mig mer mot henne eftersom hon var så kort.
Hon ställer sig på tå och kysser mig.
Jag besvarar kyssen.
Sedan släpper vi varann.
"Förlåt" säger hon.

~ nästa dag ~
Det var rätt så stelt mellan oss efter det som hände igår.
Hon som nere i soffan och jag i min säng på övervåningen. De var fortfarande skräp och ölburkar på nedervåningen.
Vi båda satt i köket och hon går fram till mig.
"Du Felix?"
"Ja jag vet.."
"Du vet vad?"
"Det som hände igår, ky"
mer hann jag inte säga för han avbröt mig och kysser mig igen.
"Okej"
"Det här kommer låta stört"
"Men säg det ändå"
Vad ska hon säga?
Vad finns det att säga?
"Jag gillar typ dig""
"Vill du höra nå ännu stördare?"
Jag fortsätter direkt.
"Jag gillar dig också, men det kommer aldrig gå med Sofie och pappa. Vi är liksom syskon"
"Men vi är ju inte riktiga syskon. så om, om vi typ...håller det hemligt?"

Kort kapitel jag vet. Hände inte så mycket. Men vad tror ni Felix kommer säga?? Dundundun