Min Valentin

2. Lätt som en plätt

Fortfarande 29 Januari

 

“Ska vi slå vad?”

 

Mina ögon smalnade. Med tanke på hans lömska min kunde det inte betyda något bra.

“Hur menar du?” frågade jag.

"Enkelt. Såhär: Du ska få en kille att bli kär i dig till alla hjärtansdag.” Jag rynkade på pannan. Vad snackade han om?

“Allahjärtans-dag är om två veckor”, fortsatte han. “Alltså så du ska fråga honom att vara din valentin. Om du lyckas, han går ut med dig och gillar dig iallafall lite, så sure; jag tror dig. Vad säger du?”

Jag nickade. Det blir lätt. Det var bara att fråga Felix eller Östen, någon av dem skulle med 99% säkerhet att gå med på att låtsas vara kär.
“Men jag väljer vem.” Och poff! Där rök chansen att välja någon jag kände.
“Varför ska du välja?” protesterade jag. Han log ett finurligt leende.

“Tror du inte att jag förstår att du kommer att fråga någon som du redan känner? Då blir det ju ingen utmaning.”

“Det skulle jag inte alls!” Fan, min blick flackade. Isac log bredare, utan att säga något. Jag stirrade honom envist i ögonen.

“Okej, du har rätt!” utropade jag irriterat när vi suttit så i ungefär en halv minut. “Så vem blir det då?”
“Går du med på det?”

“Det sa jag aldrig”, sa jag snabbt.

“Jag måste veta om du går med på det innan jag säger något”, svarade han och korsade armarna över bröstet. Mina ögon smalnade återigen. Aldrig att jag skulle se honom vinna den här striden.

“Okej”, svarade jag med en suck, lutade mig bakåt i stolen.

“Okej vad?”

“Okej, jag går med på det”, sa jag och han flinade. Snälla, kunde jag inte bara få slå honom i ansiktet? Då skulle vi se vem som log bredast efter det.

“Vet du vem Andrée Ring är?” Jag funderade ett tag, letade i min hjärna efter ett ansikte. Till slut kom en bild av en blond kille upp i mitt huvud.

“Fotbollskillen?” frågade jag och rynkade på näsan.

“Se inte så besvärad ut. Han verkar faktiskt vara rätt schysst. Plus att tjejerna säger att han är rätt så snygg också. Du borde vara glad att jag inte valde någon läskig eller ful typ.” Jo, i och för sig. Dock hade Andrée hade ett rykte om sig att inte bry sig särskilt mycket om varken tjejer eller förhållanden. Nu hade jag ändå sagt okej, och jag bad att han skulle tycka att jag var intressantare än de andra sjuttio tjejer som försökt vinna hans uppmärksamhet.
“Men om jag klarar det så får jag bestämma något du ska göra?” flinade jag tillbaka, jag tänker inte gå helt tomhänt ur det här. Isac funderade ett tag innan han nickade.

“Okej då, det är väl helt enkelt rättvist. Men det är om du klarar det.”
Bara gå in helhjärtat i detta så jag klarar det. Jag skulle inte förlora det här vadet, vad som än hände.

Jag sträckte fram handen och skakade Isacs.
“Deal”

 

30 Januari

 

Jag tog ett djupt andetag och tittade på honom där han stod och tittade ned i sin telefon. Han hade nyss varit på träning, det syntes på det nytvättade håret som spretade åt lite olika håll och sportbagen som hängde över hans axel.