Jag ligger i våran säng med inga lampor på och gardinerna nerdragna. Det är en av dom få sakerna som hjälper när jag har huvud värk. Jag har varit i sängen i nästan två veckor och det känns som att ingen blir bättre. Jag börjat blir orolig att något är seriöst fel på mig.
"Hur är det idag?" Säger Wille med sin snälla röst.
"Skit" är det enda jag faktisk känt mig.
"Ska du kanske kolla upp så att allt är okej med en doktor?" Frågar han
"Okej" säger jag och klappar på utrymmet precis mig för att han ska sätta sig.
"Jag vill gärna sätta mig men jag måste iväg på en redovisning om någon ekonomi klass som dom tydligen behöver mig till" säger han med ett stort suck.
"Okej men jag kan gå förbi doktorn under dagen och om dom säger nått ringer jag"
"Japp" han går fram till min och kysser mig på läpparna.
(Under eftermiddagen)
Jag är orolig att gå till doktorn men vet att jag behöver hjälp med detta nu."Simon Eriksson" säger en doktor vid receptionen. Jag ställer mig upp och går till henne.
"Jag heter Sandra Andersson och jag ska ta hand om dig idag" Hon ler och håller ut sin hand. Jag skakar hennes hand och följer med henne.
"Okej Simon vad värkar problemet vara?"
"Det känns som att jag varit magsjuk i nästa en månad nu"
"Kan du vara lite mer specifikt"
"Jag mår illa nästan hela tiden, har jätte ont i magen och har haft svag feber som kommer och går" Säger jag och håller om min mage som inte gått ner från att vara svullen än.
"Okej, med du har tagit din dos av testosteron"
"Ja jag har ett system så jag kommer ihåg"
"Har du varit sexuellt aktiv på senaste?"
"Ja, varför undrar du?"
"Ursäkta men kan vi gå igenom detta en gång till, du har värkar i magen, illamående och feber"
"Har haft huvudvärk också"
"Simon jag skulle vilja ha ett urinprov"
"Okej" hon ger mig en burk med och lock och jag går in i toaletten. När jag kliver in så förklara hon vad hon kommer göra.
"Så vi kommer få svar inom två veckor och innan dess så kommer du bli utskriven en medicin för att hjälpa med värkarna och illamående"
"Okej tack för hjälpen" säger jag medans jag reser mig upp med hon stoppar mig.
"Detta är en misstanke men för säkerhetens skull kunde vi ta ett ultraljud?"
"Okej" säger jag förvånad. Men jag får lägga mig på en säng där hon sen reser på min tröja och lägger på en typ av kräm.
"Vad tror du det kan vara?" Säger jag men hon värkar inte lyssna utan vänder skärmen mot mig.
"Som jag kunde gissa" säger hon medans hon pekar på skärmen. Så jag känner mig mållös.
"Gratulerar Simon, du är gravid"
YOU ARE READING
What happens now?
FanfictionJag har skrivit en mpreg om Simon och Wilhelm senare i deras liv. Skrev denna för skoj skull för min egen skull men min kompis tyckte jag skulle lägga ut den så ja. Om någon funderar på att läsa den skulle jag vara glad :) (Simon är trans det är ing...