Stellas perspektiv
Efter skolan hade Steffi frågat om jag ville ses, såklart ville jag de. Hon var min storasyster i mina ögon.
-hallå Stella vart ska du nu? Frågade Dante när vi tog ut sakerna ur skåpet.
-jag ska träffa steffi på ett fik på stan sa jag
-mysigt, kommer ni hem och äter hos oss sen?
-såklart vi gör Dante
Han kramade om mig och sen gick jag till bussen. På bussen hade jag i mina airpods och lyssnade på musik, jag tänkte fråga steffi idag om Dante slog henne, om de var normalt att jag blev slagen. Jag såg att vi var nära där jag skulle hoppa av så jag tryckte på den röda stopp knappen. Jag hoppade av och såg steffi stå och vänta på mig.
-hejjj sa steffi och krama om mig
-hejjj sa jag
-hur mår du sa hon och vi började gå mot expresso house
-jag mår väl okej, dudå?
-jo det är bara bra
Vi gick in i expresso house och beställde vårt fika, jag tog en kladdkaka och en iskaffe och steffi tog samma fast chai latte istället för iskaffe.
Vi satte oss ner i fåtöljerna och små pratade lite om allt möjligt, men jag hade bestämt mig jag skulle fråga.
-kan jag fråga dig en sak? Sa jag
-ja såklart du kan
-slår Dante dig..?
-va nej vad får dig tro det?! Sa steffi jätte förvånat
-är inte kärlek så? Sa jag
-älskling nej, vad får dig tro det här?!
-nej nej de va inget sa jag
-slår Sebastian dig?!
-nej sa jag
Fan jag ljög, men jag vill va ihop med Sebastian, jag är inget utan honom.
Jag såg steffis min hela tiden, hon var orolig. Vad gör jag om hon berättar till Dante nu?
Vi satt där ungefär en timme och bara pratade tills Dante hämtade oss med bilen och vi åkte hemåt.
-vad vill ni ha för mat idag sa Dante
-jag vet inte spelar ingen roll sa steffi
-inget sa jag
-har de hänt något Stella? Sa Dante
-nej sa jag men med gråten i halsen
han kollade på mig genom backspegeln med en orolig min, men vadå ska jag bara säga "Sebastian slår mig " nej tack.
Direkt när vi kom hem gick jag in i mitt rum, och slängde igen dörren. Jag kunde höra hur Dante och steffi pratade med varandra. Efter typ 10 minuter kom Dante in i mitt rum.
- Stella är du okej? Sa han
-men ja
-jag ser på dig att nåt är fel sa han
Jag kunde inte hålla inne det mer, jag bara grät och grät, Dante höll mig i hans famn men jag bara grät. Steffi kom också om dom krama bara om mig.
-Stella snälla säg till mig vad som är fel sa Dante
Jag satt mig upp i sängen och dom kolla bara på mig
-Sebastian sa jag med yngling röst
-vad gör han?! Sa Dante
-gör han dig illa sa steffi
-h..ha..han slår mig
-VAD FUCK SA DU? Den där lilla horan han ska dö sa Dante
-nej snälla nej Dante
Steffi krama bara om mig och viskade i mitt öra, kärlek är så mycket bättre än så tro mig.
Jag låg bara i sängen medans steffi och Dante laga mat, timmarna gick och jag hade vägrat gå ut till köket och äta så dom hade lagt mat i mitt rum, jag rörde inte ens den. Jag orkade inte, allt kändes meningslöst, min Sebastian kanske försvinner ut mitt liv.
Dantes perspektiv
Steffi åkte hem för nån timme sen, jag kunde inte sluta tänka på Stella, jag ville bara vara med henne varje sekund just nu men hon sover, hon har sovit sen nån timme.
Jag bestämde mig för att berätta för killarna, jag behöver deras hjälp.
Dante
Snälla kom hit nu
Axel
Kommer om 5
Ludwig
Åker nu
Noel
Kommer
Mina fina vänner, vad hade jag gjort utan dom?
Efter typ 5 minuter knacka det på dörren och där stod Axel, Noel och Ludwig.
Dom kramade om mig och vi gick in till vardagsrummet.
-vad har hänt sa Noel
-Sebastian slår Stella och jag vet inte vad jag ska göra
-han gör vad?!sa Ludwig
-jag visste att det var nåt fel på honom sa Axel
-vi slår ner honom sa Noel
-men grabbar vi måste hjälpa Stella, Stella är förstörd sa jag
-kan jag gå in till henne? sa axel
-tror hon sover men testa sa jag
Axels perspektiv
Jag gick in till Stella och såg henne sitta i sängen med mascara som rann från hennes ögon.
Jag gick mot hennes säng och satt sig brevid henne med mina armar runt henne.
-det är lugnt nu Stella, jag är här
-han sa att det var kärlek Axel, han är min kärlek sa hon med hackig röst
-det löser sig, du ska inte träffa han mer
