Dantes perspektiv
Idag skulle vi till sjukhuset, läkarna trodde Ludde skulle vakna idag! Jag skulle hämta upp Noel och Axel på vägen, bilresan dit tog unge för 20 minuter.
Jag stannade utanför Axels lägenhet och väntade på honom.
-hejjj sa han och satt sig i sättet bredvid mig
-hejjj
-hur mår du frågade Axel mig
-det är väl okej, Stella kom hem igår men ja det var inte super kul direkt
-asså jag fattar inte vad som hänt med henne sa Axel
-inte jag heller, hur ska vi ens kunna förklara för ludwig varför hon inte är där?
-Fuck juste, men vi är där
Jag log mot Axel och vi åkte mot Noel, efter en fem minuters bilresa var vi framme vid noel.
-hejjj sa Noel och satt sig bak
-tja sa Axel
-hur mår vi idag då frågade Noel
-helt okej sa jag
-bara bra sa Axel
-jag är så taggad sa Noel
-har inte du utegångsförbud Noel sa Axel och skratta
-tyst jag är här nu
Vi föll ut i ett skratt och jag var så genuint glad med dom, jag älskar dom.
Vi lyssnade på lite musik och bara pratade om allt mellan himmel och jord, tills vi var framme. Ångesten steg i mig, tänk om han inte vaknar..?
Vi satt oss i väntrummet, rummet var kallt och dom gröna stollarna passade inte in mot dom gul vita väggarna. Väntrum ska alltid va så konstiga.
-vad gör vi om han inte vaknar..? Sa jag
-säg inte så Dante sa Noel
-men vadå du kan inte va inställd på att allt kommer gå helt perfekt
-lugna ner er båda sa Axel
Det blev en stel tystnad och jag kände hur paniken steg i mig.
Perfekt i tajmingen ropade en läkare upp våra namn, vi gick efter henne i den vita korridoren tills vi kom till ett rum.
-slå er ner sa tjejen
Vi satt oss ner och kollade mot henne.
-Jag heter Linnea, jag har varit Ludwigs läkare under tiden han varit här. Och jag har nyheter åt er.
Vi kollade mot varandra, med panik i ögonen.
-ludwig är vaken
Jag reste mig upp och hoppade till av glädje, jag såg hur Noel började gråta av glädje och Axel kramade om honom. Jag gick mot dom och kramade också om dom.
-ni kan få träffa han en och en nu, hans föräldrar har varit här redan.
-vem börjar? Frågade Linnea
-jag kollade på Noel och lika gjorde Axel, han nickade och Noel följde med Linnea ut ur rummet.
Noels perspektiv
-du får tänka på att han är väldigt utmattad sa Linnea innan hon öppnade dörren åt mig.
Jag stod i dörröppningen och såg min bästa vän ligga där helt blek i ansiktet, han såg så förstörd ut. Hans ögon hade inget liv i sig, han var blek med en blandning av gul i ansiktet, han hade slangar i sina armar och dom pumpade in blod i honom igenom en maskin. Jag gick fram till honom och kramade om honom. Jag satt mig på stolen bredvid hans säng.
-gör aldrig sådär igen Ludde
-jag ska försöka Noel sa han med en ynklig röst
-jag är så stolt över dig, jag älskar dig Ludde
-och ja dig
-förlåt att inte Stella är här, hon var upptagen idag sa jag
-jag vill ändå inte ha henne här sa han
-är du säker att hon var otrogen
-helt säker Noel
-fuck henne sa jag
Vi skrattade och bara pratade i typ 20 minuter tills jag behövde gå för dom andra skulle få träffa honom.
Jag hade saknat Ludde så mycket.
