Del 11

107 2 0
                                    

Noels perspektiv
Jag såg hur Ludwig bara smällde igen dörren och drog, alla vände blicken från dörren och kollade på mig.
-ja då fortsätter vi sa läraren
-så du ska inte kolla hur han mår sa Dante
-jag har inte tid
-men skojar du? Sa Dante
-Dante ska du hålla på så kan du också gå sa läraren
-då drar jag, jag står iallafall upp för min vän sa Dante
Jag såg hur Dante lämnade klassrummet, jag kollade mot Axel och han gav mig blicken "skavigåellerstanna" jag nickade mot dörren och vi reste oss upp och gick.
-va fan hände ens? Fråga Axel när vi gick i korridoren
-jag vet knappt, han är ju helt borta svarade jag
-asså tror du han har problem igen? Frågade Axel
-jag tror typ de
-vi kanske kan prata med honom? Bjuda hem honom imorgon och äta något och sen prata?  Sa Axel
-absolut svarade jag
Vi gick ner för alla trappor och hämtade saker i skåpen och gick mot busshållsplatsen där vi antog att dom var. Vi såg Dante och Ludwig sitta på bänken och pratade. Vi gick fram till dom och satt oss med dom.
-ey Ludde är du okej frågade Axel
-asså jag pallar bara inte vara här mer sa Ludwig
-men asså mår du bra? Har det blivit dåligt igen? Frågade jag
-asså inte lika illa, men mamma är aldrig hemma, Nelly pratar knappt med mig, ni alla har folk att va med varje dag, jag sitter bara själv, dricker och tar tabletter varje dag.
Jag såg hur Dante kramade om honom och Ludwig fällde massa tårar, jag och Axel gick fram till Ludwig och kramade om hon också. Vi släppte taget om varandra och jag sa till Ludwig
"du kan sova hos mig inatt om du vill"
-tack Noel sa Ludwig
Vi satt mest och pratade om lite allt möjligt, sen kom bussen och vi hoppade på.
Ludwigs perspektiv
Jag skulle sova hos Noel inatt, eller jag vill inte egentligen, jag kanske blir vaken själv och får panik? Har ju inga tabletter som kan hjälpa mig. Men jag gör de för Noels skull, han blir så orolig, han är verkligen så fin vän. Vi hade sagt hejdå till Dante och Axel som skulle dra iväg, nu var det bara jag och Noel.
- Ludde du måste veta att du alltid får ringa mig, jag har hellre dig ledsen i min famn än att se dig vara sådär.
-tack Noel, jag kan vara själv, jag vill inte vara för mycket för dig och din familj. 
-nej nej nej det är lugn bror, min familj är din 100%
Jag tog upp min mobil och skrev ett sms till mamma eftersom hon inte var hemma, såklart.
Ludwig
Jag sover hos Noel
Mamma
Varför det? Nelly blir ju ensam nu...
Ludwig
Mamma det är ditt ansvar, inte mitt.
Läst
Jag gick ut från köket och gick in i mitt rum där Noel stod och packade mina saker.
-ey jag kan typ inte sova hos dig sa jag
-va?
-Nelly blir ensam
-Ludde det är inte ditt fel, du är en mamma som kan ta hand om henne, det är inte ditt ansvar.
-tack Noel, jag kan ju bara skriva sms till henne under kvällen.
-såklart du kan, ska jag packa med din dator?
-ja gör de
Jag gick ut till köket och lämnade en lapp till Nelly där det stod att hon fick ringa mig om hon behövde pengar och att jag sov hos Noel.
1 timme senare
Vi öppnade dörren till Noels hus och direkt kom hans mamma och krama om mig, jag antog att Noel hade berättat varför jag var här.
-du får alltid vara här Ludde, du är en del av vår familj sa Noels mamma
-tack verkligen svarade jag
Jag och Noel gick upp på hans rum och jag började packa upp.
Hemma hos min andra familj.

Jättedåligt kapitell, händer mer snarttt

Lindhes syrra-Ludwig kronstrandحيث تعيش القصص. اكتشف الآن