Axeln ömmar och ännu är inte mardrömmen klar, han har nu våldtagit mig, nu är de klart tänker jag, just då tar han yxan och hugger den i min högra hand, smärtan är hemsk, ett till hugg rakt i låret, rakt genom går den, smärtan går inte att beskriva, jag tror jag dör, de här måste vara en dröm, de här kan inte hända mig! Nu våldtar han mig igen, de gör så ont, både såren och att han våldtar mig, han trycker in sin ja ni vet.... I min mun, sen fortsätter våldtagningen i säkert 20minuter utan paus! Varje gång jag sprattlar emot får jag ett till hugg, ibland små, typ bara yttersta skinnet, ibland stora, med styrka, rakt igenom. Nu är jag nog uppe i 10 hugg, snälla är de slut snart, jag orkar inte mer! Snart ber jag han döda mig! Nu är han klar med våldtagningen, är han kanske klar med allt plågande nu? Nä nu kommer ett till hugg och den här gången i foten, den går rakt igenom, de var ett väldigt starkt hugg, känner hur alla ben i foten går av, jag tittar ner, ser att foten har gått av, sen hänger bara där, vad är de jag hör? Är de polissignaler? Bilen stannar, polisen ropar, mannen springer iväg, jag försöker sprattla så polisen hör mig och som jag trott, polisen hörde mig, de kommer springande, mamma också, mamma gråter, jag gråter, de jag hinner höra av polisen är "herregud!" innan allt blir svart!
Tre veckor senare vaknar jag på sjukhuset
YOU ARE READING
Förföljd
RandomJennifer är en 16 åring, som får vara med om en väldigt hemsk händelse när hon är påväg hem, hon hamnar i rullstol. De är både skräck, mord och lite romantik också.
