Idag ska jag till skolan, åh jag kommer bli utstirrad, tänk om jag börjar gråta på en lektion? Lärarna vet då om det så det blir nog bra.
Jag bestämmer mig för att gå till skolan idag, Påväg till skolan, känns det som att jag blir förföljd igen.. Nej snälla, snälla nej! De prasslar i buskarna, jag börjar springa, jag klarar mig den här gången!
Jag kommer in i skolan helt andfådd, lärarna samlas runt mig som en flock, de går där ifrån tills det bara är min musik lärare kvar som frågar hur det är, jag berättar vad som hände påväg till skolan. Hon svarar att jag inte ska behöva gå hem idag utan hon skulle skjutsa hem mig och med tanke på vad som hänt så behövde jag inte va me på alla lektioner idag, bara de jag orkar. Den ville hon att jag skulle prata med nån som kunde skjutsa mig till och från skolan.
Skolan går väl helt okej, jag går iväg från några lektioner men är ändå med på några stycken iallafall, på svenskan handlade de om döden och de klarar jag inte av just nu! Jag bara vet att det är nån som vill ta död på min familj.
När skolan är slut kommer min musik lärare och möter mig, tar mig till bilen och kör hem mig, väl hemma frågar mamma lite lätt rädd vem jag åkte med, jag svarade bara min lärare och gick upp på mitt rum, de första jag ser när jag kommer upp är ett gammalt smyckeskrin som jag fick när jag var 6 år på min födelsedag av pappa. Jag börjar gråta igen men somnar strax på sängen.
Jag vaknar av att min mobil ringer till.. Jag läser det och blir jätte rädd... I meddelandet stod det.....Då var det här kapitlet klart,hoppas ni gillade det.
Kommentera gärna vad ni tyckte och rösta om ni vill.
YOU ARE READING
Förföljd
RandomJennifer är en 16 åring, som får vara med om en väldigt hemsk händelse när hon är påväg hem, hon hamnar i rullstol. De är både skräck, mord och lite romantik också.