Jorvik

Del 15, SISTA DELEN

Nu läste ni rubriken och bah "wait what?", right? Men det är sant, det här är den sista delen i den här berättelsen. Men gissa vad? Ni blir inte av med mig så lätt ;) Jodå, det kommer en del två! Denna del kommer att heta "Mystiska saker händer på ön" och som ni kanske kan lista ut så kommer den inkludera Dark Cooooore :D Så stay tuned, den kommer komma ut den 15e! (Imorgon lol)
-
-HEJ SOFIA!! Skriker allihopa i kör. Jag kan inte svara, jag är för chockad.
-V..vaa?
Alla börjar skratta, tydligen så är jag väldigt rolig. Moonangel gnäggar åt mig och alla skrattar ännu mer.
-Överraskning! Säger Sally, min bästa vän och skrattar. Precis som hon alltid gör. Åh, vad jag har saknat henne!
Jag springer fram till henne och ger henne en lång, varm kram. Jag känner igen hennes lukt, hennes rörelser och allt.
-Det vad du som fixade det här, eller hur? Viskar jag till henne.
-Du känner mig för väl, Sofia.
Jag skrattar.
När jag släpper taget så ser jag hur mamma och pappa kommer emot mig. Jag kramar dem med, hårt och länge.

Efter kramkalaset så kliver mamma fram ur den lilla klungan som skapats av alla som kommit.
-Sofia, hoppa upp på Moonangel så rider vi bort till Jorvikstallet och äter tårta!
Alla hurrar och jag får hjälp att hoppa upp på honom med min klumpiga långklänning, och jag ångrar än en gång att jag tog den just idag. Jag hinner precis tänka att jag behöver en hjälm innan Sally kommer fram med en till mig.
-Du hade inte glömt den här va? Skojade hon. Jag blängde tillbaka på henne och vi skrattade. Sedan gick vi allihopa, och jag red, bort till Jorvikstallet, det största och kändaste stallet på hela Jorvik.
-
-Men kom igen nu Sofia, vi vill veta allt!
-Okej, okej. Okej, först åkte jag ju till Moorlandstallet för att gå på ridlägret men sen så kunde jag få jobba där och...
-Sofia!! Chilla ner! Ingen här fattar någonting! Avbryter Johanna, en av mina kompisar som också kom med.
-Jaja, svarar jag. Okej, jag kom till Moorlandstallet för att gå på ridläger. Och när jag kommit dit så stod det en skylt där och på den så stod det typ om Jorviks historia...
-Typ den med den där tjejen som rider på vatten? Frågar Sally.
-Ja, den. Så jag läste på den, och sen så kom Justin bakom mig...
-Din pojkvän? Frågar min lillasyster Josefin.
-Josefin! Säger mamma.
-Jag har ingen pojkvän, Josefin, skrattar jag. Men oavsett, han bah "Hej jag jobbet här, du ska på ridlägret va? Här kom med mig så ska du få en häst!" Och jag bah "Okej!" Så vi gick till stallflickan Jenna och hon gav mig en massa papper som jag skulle skriva på och så gav hon mig den finaste hästen som någonsin finns, säger jag samtidigt som jag kollar på Moonangel som står och betar lite längre bort. Så jag red honom och han var jättefin, och Jenna sa att jag borde gå bort till Loretta för att hon skulle visa mig att tävla. Så jag gick dit och vi provade det, och det gick väl typ sådär. Aja, sen så efter så sa Loretta att Justin ville mig något så jag red dit och...
-20 minuter senare-
-Åh Sofia, jag är så stolt över dig! Säger mamma när jag är färdig och jag skrattar lite generat.

Dagen är underbar och efter vi är färdiga så ställer jag Moonangel i stallet efter att ha pratat med stallflickan som jobbar där och sedan går vi till mammas hus i Jarlaheim, en ganska stor stad.
Efter att ha slagit oss tillrätta i mammas hus så ställer sig mamma och pappa upp framför TVn som alla kollar på.
-Ursäkta för att vi avbryter, men Sofia, vi har en rolig sak att berätta för dig. Jo, det här huset är nu vårat! Jag, pappa och syrrorna kommer alla att bo här om en månad, och du kan komma och hälsa på när du vill!
-Är det sant?! Säger jag.
-Varför skulle vi skoja med dig?
-Tacktacktacktack!! Ropar jag och kramar dem båda.
-
Jag ligger i soffan i vardagsrummet och tänker över idag. Mamma, pappa, Josefin, Jonna och Emma kommer bo här, och jag får komma hit när jag vill.

Jag har haft en hel del underbara dagar i mitt liv, men det här är nog den bästa.

Slutet på del 1

-
Det här blev ju det längsta kapitlet i hela boken, haha! Men den andra kommer att komma ut någon gång i veckan, och då kommer jag att lägga ut ett meddelande så ni alla kan se det. :)
Sen så vill jag säga tack till er läsare som har tagit er tid med att läsa och skicka era fina kommentarer. Ni kommer inte vilja missa den andra - spänning och bättre story utlovas! Den här fick ett väldigt tvärt slut, och det ber jag verkligen om ursäkt för.

I slutändan så fick det här kapitlet 841 ord - wow!