Jorvik

Del 5 Tävlingsdags.

-Okej. När börjar jag? Säger jag, förvånad över att hon är så stöddig mot nya.

-När jag blåser i pipan, fattar du väl. Gå dit och ställ dig nu så jag får det här överstökat någon gång!

-Okej, okej. Säger jag och styr Moonangels steg mot startlinjen.

När vi står där så ser jag att den verkar ganska svår. Loretta börjar räkna ner.

-Tre, två, ett, KÖR!

Jag börjar lugnt, det är ju trots allt första gången jag gör detta. Jag sätter iväg i trav och svänger höger i första svängen, igenom de två flaggorna. Sedan svänger jag vänster och fattar kort galopp. Jag känner att Moonangel tycker det är svårt att svänga så snävt i galopp, så jag saktar av till trav igen efter kurvan. Jag fortsätter växlande mellan trav och galopp, utom på sista raksträckan då jag ökar galoppen något. Jag går i mål!

Jag klappar Moonangel länge, länge.

-Det där såg ju nästan bra ut! Säger Loretta. Men vet du vad, Justin ville träffa dig, fortast möjligt. Men du, tänk inte ens tanken att flörta med honom. Han är MIN, ingen annans. Inte för att han skulle vilja vara med någon som du.., men ändå.

-Okej, säger jag, fortfarande snopen över att hon verkar så överlägsen.

Jag skrittar iväg till Justin, undrandes vad han ville mig som var så viktigt. Det kan ju inte vara SÅ viktigt, alltså jag menar jag är ju bara någon liten ny flicka som ska på ridläger om några timmar. Kanske att jag ska mocka boxarna eller något.

-Hej Sofia! Här är jag! Ropar Justin.

-Där var du! Jag letade ju efter dig! Småskrattade jag. Men vad var det du ville? Säger jag.

-Jag vet faktiskt inte. Det var min pappa, Thomas Moorland, som sa att han ville prata med dig. Han sa att det är mycket viktigt, han ville inte ens berätta för mig. Men det är nog bäst att du snabbar dig dit, det är nog ganska bråttom, lät det som.

___________________________________

Yaay, ett till kapitel! :D Så kul att se att det är så många som läser vad jag skriver, helt ofattbart!