Kapitel 7

72 2 0
                                    

Det var skönt att äntligen vakna upp i sin egen säng och inte behöva smyga för att ingen ska märka en. Jonas och Marita hade sovrummet längst bort, där jag hade hittat nyckeln. De hade jag inte sagt något om till dem. Jag hade inte tänkt göra det heller. Alla mina kläder hade jag tryckt ner i min byrå igårkväll så nu låg allt i en enda röra. Byrån har nio lådor i olika storlekar så jag tror nog att allt kommer få plats när jag tar mig tid att lägga det snyggt. Jag har dekorerat mitt skrivbord med askarna och lite andra saker som jag hittat i huset. På byrån stod en liten planta.

Marita och Jonas var inte vakna ännu. Jag gick fram till flygeln och försökte öppna locket, som att det öppnat sig över natten. Plötsligt fick jag för mig att testa en av nycklarna jag hade runt halsen. Den första gick in men jag kunde inte vrida om. Den andra gick också in och jag vred om. Det gick! Den öppnade sig! Jag drog ut nyckeln igen. Försiktigt lyfte jag locket. Det verkade som att den inte hade varit öppnad på väldigt länge för locket knirkade och knarrade förfärligt när jag öppnade den, dammet yrde. När allt damm hade lagt sig igen kollade jag ner på tangenterna, där låg ett kuvert. Jag tog upp det och öppnade flärpen. Det var tomt sånär som på... En nyckel! En till! Hur många fanns det egentligen? Och vart ledde dem? Jag trädde den på halsbandet. Precis då knackade Marita på dörren.
-Towa-Li? Är du vaken?
Jag skyndade mig att stänga locket så tyst jag kunde.
-Jaa, svarade jag.
-Bra! Då kan du komma ner och hjälpa till med frukosten när du har klätt på dig.
-Mm, okej då, svarade jag surt.

Jag rotade länge och väl i byrålådan för att hitta några bra kläder. Till slut hittade jag en prickig t-shirt och ett par blåa shorts. Det fick gå, tänkte jag och trädde tröjan över huvudet.

Det luktade stekt ägg från köket och jag hörde Marita skära grönsaker.
-Godmorgon, Towa Li! Sa Jonas.
-Godmorgon!
-Kan du ställa fram smör och pålägg?
-Okej.
Jag öppnade kylen och tog ut smöret och satte det på bordet.
-Vad ska vi ha för pålägg?
-Jaa, salami och ost?
Salami, allvarligt, till frukost på en torsdagsmorgon. Mm, visst.
Jag tog fram den ändå och lade den på en tallrik.

-Vad ska du göra idag då? Frågade Jonas.
-Vet inte riktigt, svarade jag, antagligen vara i trädkojan.
-Du gillar verkligen din trädkoja va? Frågade Marita lite skämtsamt.
-Mm.
-Jahapp, vi tänkte i alla fall åka till stan och handla, vill du följa med? Undrade Jonas.
-Nja, jo kanske.
-Vi tänkte handla kläder och skor, du kanske vill ha något nytt? Sa Marita uppmuntrande, dina är ju så slitna.
Ja, de kanske var lite gamla men de funkade perfekt för mig. Men jag bestämde mig för att följa med ändå.

Husets hemlighetWhere stories live. Discover now