Husets hemlighet

Kapitel 3

Morgonljuset strålade in genom fönstret, Jonas och Marita var redan uppe. Jag smög försiktigt ur sängen, den knirkade ändå.
-Towa-Li? Typiskt.
-Mm
-Kom och ät frukost.
-Nä, jag är inte hungrig.
-Jo, du måste äta någonting!
-Men okej då!
Jag bredde en macka med smör och tog med den tillbaka. Jag fingrade på nyckeln men gömde den genast när Jonas och Marika kom in i rummet.
-Vi åker iväg och tittar på lite tapeter och färg, vill du följa med? Frågade Jonas.
-Nä, jag stannar hemma.
-Okej, är du säker? Du vill inte välja en tapet till ditt rum?
-Nej, sa jag uttråkat.
-Okej, vi kommer tillbaka klockan fem, det finns mat i kylen till dig.
-Mm.
Dörren slog igen efter dem och det blev tyst.

Lådorna stod huller om buller i vardagsrummet, jag rev runt bland dem. Varför skulle det va så svårt att hitta lite snöre? Till slut hittade jag det och eftersom jag inte orkade leta ännu mer efter en sax så bet jag av det med tänderna. Jag trädde på nyckeln på snöret och hängde det runt halsen.

Jonas hade städat undan bråten från hålet, nu återstod bara ett tomt utrymme. Jag tittade ner, tomt såklart. Jag gjorde mig så platt som möjligt och slank förbi hålet och fortsatte upp för trappan.

Dörrar kantade korridoren på övervåningen. På golvet låg en gammal matta. Jag gick långsamt i korridoren och drog fingrarna längs dörrarna, korridoren svängde runt ett hörn i slutet. Plötsligt gled en av dörrarna upp när jag svepte med fingrarna, den knarrade högt. Jag stack försiktigt in huvudet, det var tomt sånär som på en stor flygel som stod mitt i rummet. Jag gick in. Locket till flygeln var stängt, jag försökte öppna det men det var låst. Jag fortsatte längs väggen i rummet, som att det skulle finnas några hemliga dörrar. Vad trodde jag egentligen. Jag gick ut i korridoren igen. Resten av dörrarna var låsta, förutom den sista allra längst bort i korridoren. Jag vred försiktigt på handtaget, inget hände. Jag tryckte på med axeln och snubblade in när dörren gled upp.

Där inne fanns en gammal garderobsmöbel, en dammig spegel med krossat glas och en bebisvagga. Det här måste ha varit ett sovrum av något slag. På golvet låg en urblekt matta med blomstermönster. Fönstrena vette ut mot baksidan och en stor gammal ek. Jag gick fram till garderoben och drog i handtagen, dörrarna öppnades. Skåpet var fullt av gamla kappor och pälsar, på botten stod en gammal skolåda, den var tom. Jag stängde dörrarna igen. I den gamla bebisvaggan låg en blek filt. Jag tog upp den och skakade av den. Det klirrade till när något föll ur den. Jag släppte filten och böjde mig ner för att se vad det var.