the party house | h.s

4

Perries perspektiv.

Jag bestämmer mig för att gå till bikten. Jag behöver få ut alla känslor och tankar, få prata av mig lite. Kameran riktas mot mig när jag öppnar dörren och går in för att sätta mig. Alla andra ligger och sover, men jag kan inte somna än om jag inte får prata av mig. Med en suck sätter jag mig i skräddare i fåtöljen och lutar bak huvudet medan jag lägger händerna i mitt knä.

"God kväll alla ni där hemma." börjar jag. Det känns så konstigt att sitta och prata med en kamera, men jag antar att man vänjer sig.

"Jag känner att jag måste prata av mig lite innan jag går och lägger mig." förklarar jag och harklar mig tyst.

"Imorgon får jag mina grejer, det ska bli skönt men jag har klarat mig bra utan så det har inte varit någon fara. Jag gillar det nya uppdraget, hittills har jag bara snackat med Jasmine, Adam, Kim och Harry, men det har ju bara gått en timme sen vi fick det ju. Jag gillar dem, det känns som att vi kommer bäst överens här inne. Jasmine och jag är som två tvillingar som har försvunnit ifrån varandra, Adam är min bror från en annan mor, Kim och jag kommer jätte bra överens, hon är rolig. Och Harry, jag gillar honom. Han är speciell, men jag tycker om honom." berättar jag och tittar nervöst ner på min händer.

"Jag borde gå och lägga mig, godnatt." avslutar jag, reser mig upp och lämnar rummet.

...

Jasmine: Hur länge var du uppe igår egentligen? Klockan är typ halv tolv och du gick precis upp.

Jag: Ingen aning, jag och Harry smsade tills efter alla hade gått och lagt sig.

Jasmine: Oj oj oj, har jag missat något?

Jag tittar upp från mobilen och ger Jasmine en mördarblick.

Jag: Absolut ingenting eftersom att ingenting har hänt. Det är precis som att jag snackar med dig.

Jasmine: Jag slår vad om att han skickar ett sms inom de närmaste minuterna och det slutar med att ni sitter och smsar hela dagen.

Jag: Gå och lägg dig.

Jasmine: Ja visst då slipper jag ju dig.

Jag: Idiot

Jasmine: Bitch

Jag: Älskar dig

Jasmine: Hatar dig

Efter en stund reser jag mig upp från soffan för att gå ut till poolen. Det finns verkligen ingenting att göra när man inte kan prata med någon så då kan jag lika gärna sola. Idag får jag min väska och det ska bli så skönt. Förhoppningsvis får vi någon slags belöning eftersom min utmaning och uppdraget avslutas samtidigt. Vad jag vet har ingen pratat än, men jag kan inte hålla koll på alla så det är säkert någon som har råkat försäga sig.

Min mobil surrar till och Jasmine som ligger på solstolen bredvid mig ger mig ett triumferande leende som säger: vad var det jag sa? Jag himlar med ögonen åt henne och att hon hade rätt, inom några minuter skulle Harry skicka ett sms.

Harry: Väskan idag, hur känns det?

Jag: Så himla skönt. Men missade frukosten, ditt fel alltihop.

Harry: Mitt fel? På vilket sätt?

Jag: Du smsade mig igår halva natta.

Harry: Och du svarade.

Jag: ...

Harry: ...

Jag: Var är du?