Du klarar allt och lite till

Träff med tjejerna

Anja har tänkt mycket på varför Ulf Alvinsson hade ställt henne frågan; vad hon saknar?
   Kanske för att hon skulle tänka till ordentligt.
       Eller rentav för att se om hon var på gränsen till att bli tokig?
  Hur som helst ville han att hon skulle tänka.
Säkerligen inte på hans snygga bakdel som hon hade betraktat i smyg . Inte heller på hans enormt eleganta fingrar.
Nej , herr Alvinsson ville att hon - ja nu visste hon; hon skulle söka långt i sitt inre för att finna det känsliga.
  Klarade hon av det betydde det att hon skulle bli helt frisk från sitt nuvarande känslomässiga kaos.
  Hon får fullt av energi då hon inser  att hon hittat svaret .
Med raska steg går hon till kylskåpet och skriver vad som måste köpas. 
  Hon slås av en tomhet då hon ser att det bara finns lite ketchup o tre ägg.  Hon tittar neråt och ser att hon glömt att äta av salladen.
   Den såg ut som gammal tång. Brun och klibbig. Sidan om den ligger det två stackars purjolökar, som minskat i storlek och förlorat spänsten och såg ut som två rynkiga tanter som inte gjort ansiktslyft på länge.
    Medan hon står i hallen och just ska ta på sig jackan ringer mobilen.
   Det är Maja, hon och Alice samt Majas väninna föreslår att de ska gå ut och äta i helgen och ha allmänt trevligt.
   Innan hon ens hunnit svara fräser Maja till
" Kom inte med undanflykter".
Du behöver komma ut efter allt. Och så gör vi". "Okej" svarar hon ynkligt.

Medan hon är på väg till affären kommer hon plötsligt att tänka på att Pablo sagt att han kommer hem i dagarna.
   De två kommer tvingas att inleda en diskussion om lägenheten.
Hon vågar inte tänka.
Istället går hon in och tar itu med sina matinköp.    Hon köper ost, lätta, grönsaker, kött och fisk.
När hon gått en runda till slänger hon i en påse potatis också.
    Därefter kommer hon på att hon faktiskt kan köpa hem lite goda dessertostar. Till det hittar hon salta kex . Vindruvor, vet hon passar ihop också.
Sedan fortsätter hon att fylla varukorgen utan att tänka sig för.
  Då hon kommer fram till kassan häpnar hon när expediten knappar in ettusentvåhundrafemtio kronor tack.
        Nervöst stoppar hon in sitt kort i automaten .Samtidigt som expediten bakom kassan vrålar till så högt att hon råkar tappa kortet i golvet.    Hon tittar upp häpet.
"Fredrika, ! men hej vad gör du här?"
  Tjejen bakom kassan är en gammal klasskompis hon senast sett i årskurs nio.
Stackaren var alltid en mobbad, extremt tjock och glasögonprydd person.
   Framför henne står en underbart vacker kvinna. Långt ljust hår förmodligen plattat .
En diskret , men oerhört vacker sminkning.
Otroligt fylliga läppar, ifyllda med lite brunt läppstift.
Hon tittar på henne igen.
" Jag skulle aldrig känt igen dig om det inte vore för ärret vid munnen."
" Så vacker du har blivit Fredrika! Jag saknar ord". " "Tack så mycket svarar hon tårögt "
Hon skriver snabbt ner sitt mobilnummer och ger Anja.
"Ring mig, när du har lust och tid". säger hon.
   Anja lastar in alla varor hon köpt i bilen.
Precis när hon satt sig och ska köra frågar hon sig om Pablo kommer att vilja ha bilen tillbaka.
      Hon fick den av honom i fyrtioårs present. Samtidigt så visste hon inte om han skulle förgöra henne eller vara mänsklig.

När hon packat upp varorna har hon fortfarande Fredrika i tankarna. Så vacker hon hade blivit.
   Hon gladdes åt henne verkligen . Den tjejen hade det tufft hemma och i skolan. Hon frågar Maja om hon får bjuda med henne.
"Ju fler desto roligare," jublar Maja till svar.
   När hon nervöst ringer upp Fredrika nästa dag tackar hon genast ja.
  Hela dagen ägnar hon åt sig själv. Badar, lägger ansiktsmask, kletar rejält med hårinpackning i håret och sköljer länge. Hon har läst att det ska vara bra.   Sedan lägger hon upp sitt halvlånga hår på stora spolar.
   För första gången på länge känner hon sig levande på ett friskare sätt än hon gjort med Pablo.
    När det kommer till sminkningen råkar hon peta in mascaraborsten rakt i ögat. Hon svär och är alldeles tårögd. Sekunden efter ringer det på dörren. Hon ser knappt för att ögat tåras.
  Då hon öppnar dörren står tjejerna där.
"Förlåt, vi ville överraska dig så vi köpte med lite vin ,ost och dylikt".
Anja bjuder in dom och börjar muttra för sig själv där inne i köket. När hon öppnar kylskåpet synar hon de två dessertostarna hon köpt till vindruvorna. "Tjejer ni får förlåta mig, jag är lite förvirrad tänkte bjuda hem er men nu hann före " säger hon leende    Alice o de andra presenterar sig.
  De dukar upp mysigt i vardagsrummet.
Sedan hjälper Maja henne att hitta vad som passar i hennes förövrigt tråkiga garderob.
   Hon väljer en smaragdgrön kofta till vanligt svarta jeans.
"Du ser ut som en gudinna". säger Maja och tycker att färgen matchar Anjas ögonfärg exakt.
Sedan ber hon Maja att sminka till ett perfekt kajalstreck med eyeliner.
Hon är rätta personen för smink.
Själv gjorde hon bara det viktigaste.
" Varsågod, min sköna. Nu kan Kleopatra slänga sig i väggen." säger hon skrattandes.
Anja tittar sig mycket försiktigt i spegeln. Det hon ser är hon mycket nöjd med.
"Tack , så hemskt mycket för att du är min vän".
De kalasar på de olika ostarna.  Tjejerna har köpt med lite vin som de skålar med.

Inne i restaurangen är det redan ganska mycket folk. De enas om två vegetariska rätter, resten kör på kyckling med ugnsbakad potatis samt sallad.
    De beställer in vin och vatten till dryck.
När maten kommer äter alla med aptit.
Majas väninna Rakel är i fyrtioårsåldern. En enkel och bohemisk person.
Ingen överdriven sminkning, rödaktig hårfärg uppsatt i hästsvans.
Rakel berättar att hon inte jobbar.
Hon är sjukpensionär eftersom hon drabbats av en elakartad cancer som de trodde var obotlig.
"Men, ännu lever jag. Mig blir man inte av med så lätt" . säger hon medan hon höjer sitt glas med vin.
Anja presenterar sin nyfunna vän.
"Jag vill välkomna tjejen jag gick i skolan med. En brud som visat sig själv o andra att ingenting är omöjligt."
   Fredrika ger henne en kram medan hon rodnar lätt.
Hon berättar att hon gått ner trettio kilo genom att bara äta kött och grönsaker.
De andra skrattar.
   Alice sitter sidan om henne och tycker att hennes sminkning och klädsel klär henne.
På något sätt stöttar alla varandra.
Maja och Alice har ett hett samtalsämne som handlar om män.
Fredrika och Rakel har hittat varandra. Själv sitter hon med sitt vinglas och betraktar dem. Hon är glad att hon valt att följa med.
Efter ytterligare ett glas vin bekänner hon.
"   Tjejer , ni ska bara veta vilken bakdel min läkare har.
Jag betraktade den noga när jag gick bakom honom. Det ni!. "
Alla börjar skratta så hon måste berätta mer. Fredrika berättar att hon levt med en man som misshandlat henne i tio år.
      Slutligen lyckades hon gå ifrån honom. De skålar för hennes mod.
Och för Anjas beslut till ett nytt liv.
Rakel får stjärnan i topp, och de önskar henne många friska år till.
Maja rider och ska tävla med sin häst snart.
De lovar alla att komma och se henne briljera.
Alice har sin historia, så de skojar till det och önskar henne bra sex resten av året. "
       Det måste ju vara hemskt, snarare ohållbart utan sex så länge". säger Maja.
Alice rodnar lätt och viftar bort det.
Resten av kvällen är underbar. De beställer in ytterligare vin.
Anja känner sig lyckligt omgiven av gamla och nya vänner. Lite lätt påverkad av vinet också. På väg tillbaka ifrån damernas känner hon sig iakttagen. Precis innan hon kommit fram till tjejernas bord känner hon en fjäderlätt klappning på axeln.
    När hon vänder sig om sitter Mats där och äter med en man.
Hon blir röd som en tomat.
"Hej, tyckte väl att det var du. Jag kände knappt igen dig. Vad fin du är. Trevlig kväll."
Hon minns inte ens vad hon svarar.
När hon sätter sig har tjejerna redan sett.
"Vem var det?" frågar Maja.
Innan hon svarat sitter Alice och flinar.
"Tjejer , det här måste vara den snygga bakdelen. Men för att ta reda på det måste vi först se den".
  Alla skrattar så att de får tårar. Anja berättar att det är en vän hon lärde känna på avdelningen.
De nickar förstående med orden.
"Vänner kan man aldrig få för mycket av. "
När de stapplar hemåt påverkade av vinet, historierna och den fantastiska kvällen , lovar de varandra att de måste göra om detta mycket snart.