Du klarar allt och lite till

Välkommen!

Hon betraktar sig nervöst i spegeln.
En sympatisk ung tjej med ljus hästsvans går snabbt förbi henne . Efter henne kvarstår en karismatisk doft av mogen damparfym med aningen vanilj i.
Den gul o rödstrecksrandiga ikeatröjan matchar de mörkblåa byxorna väl. På den blåa namnbrickan står det Anja ny på jobbet.

Anja synar sig noga från topp till tå . Den naturliga sminkningen slapp hon kämpa med. Bättre kunde hon ändå inte åstadkomma. Hon kastar en blick på sin mobil som visar att tiden är nu.

Kaffet smakar gott . Therese är också ny, de småpratar lite vid fikat.
Åtta stycken nya är de nu.
Skönt att slippa vara själv så här första dagen hinner hon tänka innan hon får en vänskaplig klapp på axeln.
" Hej, Linus heter jag. Hann inte presentera mig sist."
Hon tittar lite frågande. Sekunden efter kommer hon på att det var killen från matsalen som tipsat henne om jobbet.
Med en lätt vinkande hand får hon fram ett tack.
Han försvinner i vimlet bland personal och tidiga besökare.
   Resten av dagen ägnas åt visning av avdelningar, matsalen, cafeterian.
Personalkläder, nycklar, regler och löner.

I mataffären på väg hem träffar hon på en strålande glad Fredrika som står och fyller på pasta av alla de sorter.
Visslandes i sin egen lilla värld.
Anja drar med handen längst ryggen på henne.
När hon vänder sig om får hon en varm kram som tycks vara mycket länge.
"Anja, jag är så lycklig. "
"Jag slutar klockan sex idag."
"Ringer dig när jag kommit hem" säger hon snabbt
"Mats har något möte med klassen idag han kommer inte hem förrän sent. "
"Kom över på lite rester av gårdagens kvällsmat vetja." svarar Anja
  Hon ser att Fredrikas ögon lyser av glädje.
Påväg hem är hon säker på att hon träffat någon och blivit blixtförälskad.
Fina Fredrika hon var väl värd det bästa.
Så tufft som hon hade haft det var det nu hennes tur att skratta sig lycklig.

När hon har duschat plockar hon undan lite . Målningarna på väggarna hänger och dammar ser obetydliga ut om man jämför med meningarna i ramarna.
  När man stänger en dörr öppnas en annan.
Den som vet vad hen ska leta efter hittar oftast guldet"
Just i den sekunden hon läser inser hon betydelsen.
Hon skulle sälja lägenheten och flytta till Mats.!
Han kommer att hitta guldet i sitt bageri!
Förstår nu vad du menade om budskapet i ramarna skriver hon i smset.

Fredrika ser ut som en gudinna.
Ögonen glittrar , hyn är glansig , håret hänger långt och fint likt en guldig lejonman i gassande solsken. Den vinröda skjortan är välstruken jeansen ger hennes välformade långa ben uttryck.
" Var träffade du honom?"
"Berätta allt." säger hon ivrigt
Därefter slänger hon in vars en tallrik med pyttipanna i mikron.
När hon serverat o satt sig till bords och proppat munnen halvfull mumlar hon ikapp orden oförståeligt.
Fredrika tittar på henne med en blick som säger .
Titta hur man äter och pratar samtidigt.
Elegant och diskret .
De skrattar .
  " Han träffade på mig"
" Han lade märke till mig när jag kom gående ." säger hon
Hon sköljer halsen med svart vinbärsdryck.
Sedan ställer hon glaset elegant precis rakt ovanför tallrikens högra kant.
Som om hon hade ett inbyggt måttband i sig.
Hon drar med fingrarna längst sin guldiga tjocka lejonman.
"Mer" säger Anja otåligt
" Jag har inte träffat någon. "
" Bara blivit upptäckt" svarar hon enkelt
Hon berättar att Emilio var i Sverige på resande fot.
Han är delägare i en modell agentur i Milano.
" Jag fick en biljett dit"
"Nästa vecka åker jag för prov fotografering" säger hon glädjefullt
Anja kan skymta en tår av lycka längst in i ögonvrån.
"Tänk ! Mig som ingen ville ha"
"Som de slog och retade. "
"Skulle jag få betalt för att bli fotograferad?"tårarna börjar strömma nedför kinderna
  "Älskade vän"
"Vacker, modig stark och unik är ord för dig."
" Du är stark som ett lejon."
" Det bästa förtjänar du. Glöm aldrig det."
De gråter av glädje tillsammans.
Medan de dricker kaffet lovar Fredrika att dela med sig av alla skönhetstips hon skulle få.
" Idag packade du upp pasta."
"Nästa vecka åker du till pastalandet för att visa din skönhet."
"Jag är så galet lycklig Fredrika."
"För dig för mig för alla oss som är kvar här tillsammans." säger Anja gråtande av lycka

Inne i baren längst bak bland flaskorna hittar hon champagnen som Pablo och hon köpt med dig senast de var i Madrid tillsammans.
Pablo läste alltid årgångar och annat .
Hon själv var aldrig intresserad .
Var innehållet gott dög det.
Hon korkar upp flaskan så elegant så att hon själv känner sig stolt.
"För dig och mig min sköna. "
"Inga överkokta klibbiga spaghetti mer. "
"Aldrig mera dårhusbesök."
"Skål ,för det bästa ,för oss. "
" Tack för att jag fick träffa dig igen och se dig utvecklas till den vackraste rosen i paradiset."
"Du kan bli poet eller författare med dina ord " säger Fredrika halvflinande.
" Min kära Fredrika. Jag skulle inte ens tjänat ihop till pastasås " svarar Anja
"Du hade säkert lärt dig att laga egen. "
" På så vis skulle du bara köpa ingredienserna de är billiga" säger Fredrika full av skratt
"Du kommer väl hit till Juans o Alice bröllop?
" Klart jag gör."
" De kommer inte vilja ha kvar mig ."
" Klibbig pasta . När de kan få al dente" svarar hon bubblande av skratt
" Du jag träffade Harriet häromdagen på jobb. "
"Ska hon verkligen flytta till Tyskland?"frågar Fredrika
" Ja. Med sin das människa." svarar Anja
Fredrika skrattar tills hon inte får luft.
"Var glad för hennes skull ." säger hon
" Det är jag."
" Det bästa är att jag slipper vara närvarande."
Fredrika skrattar tills hon ser ut som en tvättbjörn med svarta ringar under ögonen efter mascaran.
Anja släpar med henne till hallspegeln.
" Titta, lova mig att de förser dig med riktig mascara där borta."
Pablo var alltid noga med vett och etikett vid champagnedrickande.
  De hade inte vettet eller kunskapen . Bara det bubblade lyckligt.
Pablo visste exakt vilken frukt och chokladsort som gick till årgång av champagnesort.
Många gånger hade hon undrat vad hans mamma Alicia tyckte om henne. Inte en enda gång hade hon visat sitt missnöje mot henne.
  Kärleken Gud förenat ska ingen åtskilja var hennes ord.
Varför skilde han då den själv?
  Eller var det djävulens verk att hon var otrogen?
Han satt där nöjt med sin röda mössa och ett spjut från helvetet.
Han spetsade de utvalda.
I en historia hon hört nere i Madrid sa de att djävulen var en väldigt liten man.
Inte mycket längre än en normal sexåring.
Pablo hade berättat att för längesedan i Madrid var det en trött bonde som jobbat på sin åker hela dagen.
Han var påväg hem.
Hans ena ko var sjuk och han var mycket bekymrad. När han sakta vandrande med sin käpp träffade han på en liten pojke i röda kläder som var okänd för honom.
Han som annars kände alla i byn.
När barnet kom närmare sa han .
Hej, mitt barn vad gör du ute såhär sent.
Varelsen gick förbi utan ett ord.
I nästa sekund hörde han vargar och vänder sig om. De hade dödat hans sjuka ko och alla de andra.
Efter den historien påstås det ännu idag att djävulen går förklädd till liten pojke.

Innan hon somnar undrar hon om hennes otrohetsaffär i själva verket var fan.
Kanske det låg något helvetiskt brinnande och farligt inom henne också.
Då skulle hon inte behöva komma utklädd till någons hallowenparty.
Demonerna skulle väl känna igen henne utan dräkt också.
Hon drömmer att hon fått en chefsposition på jobbet.
Inte ramarna utan mjuka röda kuddar.
Hon känner en välbekant puss på pannan.
" Ser att det varit bubbel hos dig igår kväll."
" Jag bjöd hit Fredrika"
" Hon ska bli provfotograferad som modell i Milano."
" Sedan har vi träffat djävulen medan han var liten pojke." svarar Anja innan hon somnar om
Hon hör hur Mats skrattar högt. Det ekar i öronen fast hon sover.
"Det måste ha varit en bra årgång av champagne när de fick träffat djävulen ." muttrar Mats för sig själv , skrattande innan han somnar.