Magi

21

"Vart i hela friden har ni varit?" Utbrister John och Drottningen i munnen på varandra. "Här...?" Svarar Kira osäkert. Vi båda var rädda för att bli utskällda. "Jaha okej, hur kom ni ut?" Frågar Drottningen allvarligt.
~magi~
Skickar Kira och vi båda brister hejdlöst ut i skratt.
"Vad är det som är så roligt?" Säger John med en på gränsen gill arg röst. "Inget" Jag kväver en andra skrattattack och tittar ner i golvet för att undvika att börja skratta ännu mer. "Säg mig... hur kommer det sig att två ungdoms magiker som vetat om att denna värld existerar i knappt två vecor lyckas rymma från den säkraste cellen i det här slottet på mindre än 10 minuter?" Drottningen börjar nästan låta skrämmande så jag väljer att simpelt göra som hon säger. "Tja... jag typ... blev en mus..., smet under dörren och... liksom... låste upp den utifrån...?" Jag känner hur jag stammar och blir väldigt osäker. "Hur kunde du göra det?" Drottningen låter uppriktigt förvånad. "Öhm... så här..." Jag förvandlar mig till en mus i några sekunder innan jag återgår till vanlig form igen. "Nej, du förstår inte, fängelsehålorna är magisäkra. Det betyder att ingen kan använda magi där nere" Drottningen tittar på oss nyfiket innan hon säger; "Kom, följ mig, jag skulle gjärna vilja se er utöva magi i en av våra fängelsehålor" Hon vänder sig om och börjar gå mot dörren igen. Jag och Kira börjar gå efter henne när John tar tag i oss och håller oss kvar. "Ni måste vara försiktiga när ni talar om magi. Det finns magiker med mer eller mindre magi än oss själva och det är aldrig smart att skryta." Han tittar allvarligt på oss. "Jag har väl berättat om häxorna, va?" Han tittar först på Kira sedan mig. "Aaa" Jag och Kira tittade nervöst på varandra. "Det de flesta får om bakfoten är att de svagaste magikerna är de som vänder sig mot 'häxism' som vissa kallar det medans sanningen är den att det oftast är de starkaste. Ni förstår, när ett barn får reda på att han är en av de starkaste magikerna och har en enorm potential ökar självklart hans ego och han vill bevisa att han faktiskt är det som alla säger att han är och han försöker förbättra sig så mycket han bara kan. Saken är den att det går inte att bli starkare i magi, visst man kan lära sig starka formler men de är aldrig starkare än magikern själv och när den här unga magikern som fått höra hur stark han är hela sitt liv sedan träffar en magiker som faktiskt är starkare än han själv blir han naturligtvis besviken på sig själv. Detta kan ganska enkelt börja gå ur spel där denna person väljer att vända sig till 'häxism'" John låter väldigt stressad och tittar på oss i några sekunder för att försäkra sig om att vi förstår innan han vänder sig om och följer efter drottningen ut genom dörren.
~Vad handlade det där om?~
Kira såg mig i ögonen och jag hade inte heller någon aning. Självklart fattar vi väl att det handlade om häxor men vad hade det med saken att göra? Varför var det så viktigt för John att vi visste detta nu?
-Jag vet inte-

~Bästa att vi raskar på så att vi inte hamnar efter~

Jag och Kira började gå mot dörren John och Drottningen försvunnit genom och när vi öppnade dörren och var på väg ut vänder jag mig mot den enorma tomma saken.
-Tror du han menade att vi inte skulle visa att vi kan använda magi i ett 'magifritt' rum?-

~Jag har inte direkt någon bättre förklaring~

-Så... Ska vi faila 'testet'?-

~Varför inte?~

Vi stänger dörren bakom oss och börjar gå mot Drottningen och John som står ungefär 20 meter ner för hallen vid en enorm trädörr med läskigt stort lås. "Ni ska ta er härifrån" säger Drottningen och knackar lätt på den stora dörren. "Showtime..."

{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}{}
Jag hade helt glömt bort om denna bok tills en väldigt god vän pekade ut att jag var tvungen att fortsätta om jag ville att hon skulle sluta tjata. Så... Varsågoda Gubbar och Tanter så får vi se om detta fortsätter.