Magi

18

Vi har ridit i flera dagar nu och har fortfarande inte sett en skymt av staden. Den grusade vägen som vi red på förut har övergåtts till asfalt och skogen har övergått till stora gröna åkrar. "Sa inte du att det skulle ta ungefär fyra dagar?, vi har ju ridit i snart en hel vecka" klagar Kira och lägger sig klumpigt ner i sadeln. "Det är bara några kilometer kvar nu" säger John. Vi fortsätter under tystnad.

Efter en stud så rider vi upp för en ganska brant backe och jag kan se några hustak ovanför. "Är vi framme?" Frågar jag uppspelt. "Mina damer, välkomna till Citizen" säger John formellt och sveper handen över staden som vi nu kan se under oss. Nästan alla byggnader är vita eller guldiga och hela staden ser ut ungefär som man föreställer sig antikens Grekland. I mitten av staden omringad av en hög mur så står nog det vackraste slottet som jag någonsin sett. Slottet är av något material som ser ut att lysa i en massa olika färger och det reser sig så högt ögat kan nå. "Wow" är det ända jag kan få ut. "Det är fantastiskt" säger Kira och hoppar av Emerald. "Vänta bara tills ni kommer in i tronrummet, det sägs vara den vackraste upplevelse en levande varelse någonsin kan vara med om" säger John stolt.

Vi skyndar oss ner för den lilla kullen som vi stod på och tar oss så fort som möjligt mot det enorma slottet. Väl utanför portatna så stoppas vi av två vakter. "Vad gör ni två flickor här helt ensamma?" Säger den ena. "Vi ska träffa drottningen" säger Kira glatt. "Ok, visa mig ert passerkort" säger den andre vakten. "Passerkort?" Jag börjar få en klump i magen. Tänk om de inte släpper in oss och vart är John, vi sprang väl inte så långt i förväg? "V...v...vi har inget" svarar Kira ledset. "Utan kort så kommer ni tyvärr inte in" säger den första vakten med spelad medkänsla. "Men... men... ni förstår inte, vi måste träffa drottningen" insisterar jag. "Försvinn innan jag blir arg" säger den första vakten och hytter med sitt spjut. Jag och Kira vänder oss om och går långsamt iväg.

Vi sätter oss mot en husvägg mitt emot slottet och bara stirrar på vakterna som inte lät oss komma in. "Borde inte John vara här snart?" Frågar jag och tittar på Kira. "Eller hur, undrar vad han håller på med" svarar hon utan att vända sig om. "Du kommer väl ihåg när John sa att vi var dem mäktigaste trollkarlarna i världen?" Jag börjar tänka ut en plan. "Ja, kanske inte direkt med den ordföljden men visst" svarar Kira och kollar nyfiket på mig. "Så, om vi nu är så mäktiga så borde vi väl kunna ta oss förbi några vakter, eller?" Frågar jag och ler. "Ja, men hur planerar du att vi ska kunna göra det?" Kira ser oförstående ut. "Vi ska försöka göra om det som vi gjorde den där morgonen vid vindskyddet" säger jag och ler lite mera. "Du menar den där morgonen när du höll på att dö och John förbjöd oss att göra om det någonsin igen?" Säger Kira. "Precis, men vi behöver inte flyga lika högt i början utan försöka kunna kontrollera det innan vi stiger högt nog att kunna komma över muren" svarar jag och försöker att se så övertalande ut som möjligt. "Okej då, men om du dör så är det inte mitt fel" säger Kira och ler lite. "Uppfattat" säger jag och ställer mig upp. "Kommer du?" Jag räcker Kira min hand och drar upp henne på fötter. "Vart ska vi?" Frågar hon. "Vi kan ju inte direkt öva på att flyga mitt framför dem vi försöker flyga över utan att de märker något" säger jag som om det vore uppenbart. "Sant" Vi går bakom huset som vi satt emot och ställer oss mitt emot varandra. "Okej, vi börjar med ungefär en halvmeter" säger jag och gör mig redo. "Uppfattat" säger Kira och jag känner hur jag lyfter från marken. "Min tur" säger jag sedan och konsentrerar mig på Kira. Hon lyfter också och med lite ansträngning så flyger vi båda 30cm ovanför marken. "Redo att lyfta?" Frågar jag och kan inte låta bli att le ett leende som säkert ser hur fånigt ut som helst.

~på tre~ skickar Kira.

-okej-

~ett... två... tre... nuuu~

Vi båda lyfter sakta men säkert högre och högre upp. Tillslut så är vi ovanför taket på huset som skymde sikten till slottet.

-Det här är det coolaste jag någonin gjort!!-

~Håller med, redo att svänga mot slottet?~ skickar Kira och tittar mig i ögonen
-Vi kör!- skickar jag tillbaka och tar hennes hand för att kunna hålla balansen lättare.
Vi flyger över muren till slottet och landar på taket till något som liknar ett stall. Vi hoppar ner därifrån och plötsligt så står vi inne i slottsgården. "Det där var asgrymt" säger Kira anfått. "Vi klarade det!" Säger jag glatt. "Hey, här får ni inte vara!!" Både jag och Kira vänder oss om för att se vem den ilskna rösten tillhör men ångrar oss genast när vi ser säkert trettio vakter springandes mot oss. "Öh, öhw" viskar jag tyst för mig själv innan de drar oss iväg in i slottet.