Erics perspektiv
Jag märker direkt på Angelica att hon har förändrats. Hon är mer lycklig här och det märks att hon kommer komma tillbaka till Alpha Alexander. Jag vill ha henne hos mig, inte hos honom. När han avvisade henne så hittade jag henne och tog henne till Alpha Chris. Jag har hjälpt henne, funnits här för henne när hon mådde så dåligt. Men vad ska jag göra? Mate bandet är starkt.. men jag kan inte bara släppa henne till den där idioten.
Han kommer såra henne djupt igen och den här gången kanske hon inte hämtar sig. Jag måste få henne tillbaka på ett eller annat sätt. Jag måste!
Angelicas perspektiv
Jag ligger i min säng och njuter. Det har gått en dag sen Alex sa att han älskade mig och jag har varit lycklig ända sen dess. Jag tänker på igår men en knackning stör mig.
"Kom in!" ropar jag och sätter mig upp när dörren öppnas och där står en ilsken Elina. Hon går fram till mig och slår mig i ansiktet och rycker i mitt hår. Jag skriker och försöker få bort henne och lyckas efter en stund.
"Vad gör du?!" morrar jag och får tag i hennes handleder så hon inte kan slå mig.
"Han är min! MIN! Fatta det va? HAN ÄR MIN!" skriker hon rätt i ansiktet på mig och jag släpper henne och hon springer ut ur mitt rum och jag följer efter henne såklart.
"ELINA!" skriker jag och hon fortsätter springa ut ur huset och ut till dem som stod där.
"Kom då! Slå mig. Gör vad du vill!" säger hon och jag skrattar hånfullt.
"Minns du vad som hände förra gången?" Jag går fram till henne och slår henne över ansiktet och hon flämtar till. Jag vänder mig om och börjar gå till huset när något stort och hårig slår mig bakom mig så jag ramlar framåt och landar på marken.
Fan! det gjorde ont! Jag vänder mig om och ser Elina i sin bruna varg och hon visar tänderna. Nej nu jävlar! Jag skiftar tiil min vita varg och hoppar på henne. Hon piper förvånat till när jag landar på henne och biter henne. Hon försöker få bort mig men jag sitter fast som en fästing.
Hon ska dö! Jag hatar henne! Den jävla slampan tror hon kan mucka med mig? Jag är för fan nästan bäst på att slås! Hon får bort mig med att hon sätter sina klor i min mage. Jag kollar mot min mage och ser blod.
"Döda henne!" skriker Kala ilsket och jag håller med. Någon av oss ska dö. Och det är fan inte jag.
Vi hoppar på varandra igen och ställer oss på baktassarna och hugger varandra.
'Kan du inte mer?' skrattar Elina i länken vi har och jag hugger henne i strupen. Hon tappar balansen och ramlar ner på rygg med mig på toppen.
'Vad var det du sa?' frågar jag hånfullt och känner hennes blod i min mun och jag släpper och går av henne.
Stort misstag! Elina reser sig upp och springer mot mig som en tjur. Jag hinner inte reagera innan hon rammar mig så vi flyger bakåt och rullar på marken. Jag reser mig fort och springer på henne innan hon hade hunnit fått balansen än och ramlar ner. Hon reser sig igen och jag gör samma sak igen fast sätter tänderna i henne och slänger in henne i ett träd.
Hon dunsar in i trädet med ett gläfs och landar på marken vid trädet. Jag går mot henne och morrar så mycket jag kan och visar tänderna för att visa att hon ska ge upp. Men bitchen reser sig långsamt upp och går mot mig. Haha! Tror hon att hon ska vinna? Jag låter henne komma mot mig och när hon är en meter ifrån mig, hoppar jag på henne och tar ett fast tag i hennes hals och håller henne nere.
YOU ARE READING
Han som avvisade mig
WerewolfMobbad och utfryst har jag fått uthärda smärta enda sedan den hemska händelsen som gjorde mig och min bror föräldralösa. Den bror som skulle stötta mig, skydda mig när jag var i fara, mobbar och hatar mig. Det jag drömmer mest om är att hitta min un...