Han som avvisade mig

Lögnen om honom

Alexanders POV

Jag sträcker mig raklång i sängen för att dra in Angelica till mig men stelnar till när jag inte känner henne. Jag öppnar ögonen och ser att andra sidan på sängen är tom. Var är hon? Jag sätter mig upp och kollar runt i rummet. Var är hon? tänker jag oroligt när jag kommer ihåg vad som händer igår. Jag reser mig snabbt ur sängen och sätter på mig mina jeans och min skjorta innan jag går snabbt till Angels rum. Jag lyssnar om hon är vaken men jag hör inget så jag knackar först innan jag öppnar dörren.

"Angel?" frågar jag och kollar mot sängen. Mitt blod fryser till is i mina ådror när jag kollar på den tomma sängen. TOMMA! Jag går snabbt in i rummet och börjar leta efter henne men hon är ingenstans i rummet. Var fan är hon!?

"Angel!" ropar jag men får inget svar. Jag börjar få panik och springer ner till vardagsrummet om hopp att hon kanske är där, men nej.. hon är inte där! Det är bara Anton och Oliver. Oliver är en av krigarna från min flock.

"Anton!" säger jag och dem båda vänder sin uppmärksamhet ifrån tv:n och kollar på mig."Alpha Alex." säger han och jag skakar på huvudet.

"Har du sätt Angelica?" frågar jag och han kollar förvirrat på mig. Herregud vart är hon?! Hon måste finnas någonstans här! Hon kan inte vara borta, eller hur? Paniken blandar sig med skräcken om att hon är borta och lägger sig som en stor tygn i bröstet.

"Hon är väl i sitt rum?" frågar han långsamt och reser sig upp och kollar på mig. Jag skakar snabbt på huvudet och Anton springer förbi mig och jag hör hur han springer uppför trappan och vidare till Angelicas rum. Jag sätter mig i soffan bredvid Oliver och lägger mitt huvud i mina händer. Det här kan inte hända igen! Jag har precis fått tillbaka henne och fått en låtsas-son! Hon får inte vara borta, hon får inte!

Jag hör folk vakna av Antons galna rop efter Angelica och jag vill bara försvinna härifrån och leta efter Angel. Min Angel är bort någonstans, kanske kidnappad! Min varg försöker ta kontroll över min kropp och jag börjar skaka av ilska. Om någon har kidnappat henne så ska dem dö! Dem jävlarna ska dö om dem har skadat Angel! 

"Alex? Gubben lugna dig." hör jag Kates röst och känner två händer på mina axlar. Jag kämpar emot min varg och han ger sig tillslut men han är inte helt borta än. Jag kollar upp och ser dem flesta från min flock stå framför mig och kollar oroligt på varandra och på mig. Det här är min flock, min familj, och dem måste veta att deras Luna är borta. Jag reser mig upp och kollar på människorna.

"Jag kallar till ett flock möte om tjugo minuter. Och det gäller båda flockerna." säger jag tillräckligt högt för att överrösta mumlandet och viskandet. Det blir knäppt tyst i rummet och alla kollar på mig.

"Vi möts i bakgården och jag vill att alla ska vara där inom tjugo minuter. Alla. Jag hoppas att ni skickar det till alla." säger jag och när jag slutat prata så börjar alla röra sig ut ur rummet och alla mumlar lågt till varandra. 'Varför ett möte nu?' , 'Har det hänt något?´  , 'Var är Angelica?' ja, såna frågor och jag sätter mig ner igen i soffan och försöker tänka. Men allt jag har i huvudet är Angel.

"Alpha Alex? Vad är det som händer?" frågar Alpha Chris och jag kollar upp och kollar på mina vänner. Det är Alpha Chris, Luna Haley, Alva, Anton, Isak, Jesse och Kate. Kate och Alva sitter bredvid mig och Haley, Alpha Chris, Isak och Jesse sitter mittemot oss.

"Angelica är borta. Min Luna är borta.." säger jag och alla flämtar till av chock och alla börjar ställa frågor. Jag bara sitter med mitt huvud i mina händer och vill bara ha det tyst. Jag vill få tillbaka Angel och det är nu.

"HÅLL KÄFTEN!!" skriker jag ilsket och det blir dödstyst i rummet. Alla för chockade för att säga något. Exakt så jag vill ha.

Jag reser mig upp och går ut ur rummet utan ett ord och går till bakgården. Det är redan några hundra där och pratar om varför jag har kallat till ett möte och just nu.