Familjen Snape Möter December! [Julkalender 2016]

9 December ❄ Minnets portar

Fredag den 9:de december...

Biblioteket låg öde, morgonen hade knappt tagit sitt första andetag och Jaxton befann sig redan bland böckerna. Han hade vaknat ohyggligt tidigt med en rastlöshet i kroppen. Något manade på honom att gå till biblioteket. Det var en sådan där obeskrivlig känsla, som om någon drog i honom, från insidan. Han hade satt sig i ett utav de hörnen som fanns längst in i biblioteket. Han gjorde inget, han bara satt där. Det var som om något sade till honom att bara vara där. Bara sitta där. Minuterna tickade förbi, inget hände.

"Varför sitter jag här egentligen?" mumlade han för sig själv och såg ut genom det stora fönstret på hans högra sida.
"Det är vackert." Jaxton ryckte till då en kvinnlig röst hördes. Han vred sitt huvud och där stod en tjej med långt blont hår i vackra lockar. Hon hade ett sött ansikte med en egentligen alldeles för liten näsa.  Jaxton nickade mot henne.
"Hihi, förlåt, var inte meningen att skrämma dig." fnittrade tjejen och lade huvudet lite på sned medan hon kramade två böcker i sin famn.

Jaxton kunde se Ravenclaws emblem och färger på tjejens kläder, men det var något bekant med henne.
"Antar att du inte minns mig." sade hon med ett lätt leende. Jaxton skakade på sitt huvud efter att ha granskat hennes ansikte lite mer.
"Förståeligt, det var många år sedan vi talade." Jaxton blev mer och mer förbryllad.
"Förlåt, men vem är du?" frågade han med låg röst. Tjejen flyttade sitt hår till ena axeln, det räckte henne till mitten utav revbenen. 

"Arabella Wikkerson." svarade tjejen och något blixtrade till i Jaxtons minne. Han kände igen namnet, han visste vem hon var men han mindes inte henne så som hon stod framför honom.
"Du såg inte ut såhär." Arabella fnittrade,
"Självklart inte. Många år har gått." Jaxton nickade, han mindes henne som en liten flicka, de hade träffats en gång när de båda var små. De hade ätit glass tillsammans i Diagon Gränden när Jaxton var sex år gammal. Om han mindes rätt så var hon ett år yngre än han själv var.

"Tycker du fortfarande bättre om hallonglass än honung?" frågade Arabella mjukt. Jaxton log lite smått och nickade, "fortfarande lika fåtalig märker jag." Jaxton skrockade lite lätt och nickade igen medan han ryckte på axlarna. Arabella satte sig bredvid honom på träbänken, Jaxton hoppade lite åt sidan för att inte sitta för nära.
"Jag hoppades på att få träffa dig här på Hogwarts. Har sett dig några gånger men du verkar aldrig vara på samma ställe särskilt länge och om du är det så är det alltid folk omkring dig..." en rodnad kröp längs med Arabellas hals och kinder, Jaxton tittade på henne. Det var något speciellt med henne.

"Arabella-"
"Kalla mig Bella, det är vad mina vänner gör." log hon fram och Jaxton nickade.
"Bella, vad gör du på biblioteket halv sju på morgonen en fredag?" Arabella skrattade och lade böckerna på bordet framför dem. Hon pekade på dem.
"Ville låna dessa, har stort prov nästa vecka så ville läsa på lite extra." Böckerna som nu låg framför dem handlade om trolldrycker av olika slag. Den ena om vart man finner ingredienserna och den andra om hur man tillreder dem.

"Din far ger rätt svåra prov..." mumlade Arabella och Jaxton tyckte sig höra en genering i hennes röst.
"Ja, jo, han är svår överhuvudtaget. Ah, om man inte är mamma eller syrran då." Arabella tittade upp på honom,
"Så minns inte jag det." Jaxton tittade förvånat på henne med ena ögonbrynet höjt. Han var väldigt lik sin far i just den stunden.
"När vi satt där och åt glass, jag minns honom så väl. Jag var livrädd då han kom fram till oss. Han är väldigt läskig." Hon log lite smått mot Jaxton, "men han var ju alldeles underbar mot dig. Inte alls i närheten av hur han är som professor. Antar det är svårt att se när det är ens egna relation men jag kunde se det, kan fortfarande se det." Arabella lutade sig bakåt och stirrade in bland hyllorna framför dem.