Omegan

Mötet

Pizzakartongerna är tomma och vi är mätta. Jag ursäktar mig och går upp på mitt rum. Jag känner att jag måste springa runt reviret en sista gång innan jag går och lägger mig, så jag klättrar ut ur fönstret på mitt rum och ner på gräsmattan.

Shelby skäller. Jag vill inte att hon ska följa med, det här kommer att gå fort. Jag springer in i skjutet och tar av mig mina kläder, sen skiftar jag och springer ut i nattluften, in i skogen.

Jag springer på stigen som går runt hela reviret. Det snöar fortfarande och natten är stilla. Men så lugn är den inte. Jag kan vädra något i luften. Det osar varg. Jag morrar lite för mig själv.

Jag börjar sakta in då lukten blir starkare och smyger långsamt närmre. Jag stannar strax intill ett buskage.

Det står en stor svart varg och vädrar drygt tio meter ifrån mig och buskarna. Han är precis på gränsen mellan mitt revir och det andra. Den flocken har aldrig kommit och stört. Förens idag. Hanen krafsar i marken och vädrar lite till. Jag funderar på om jag ska försöka att ta mig in i hans sinne. Fast han verkar inte vilja något ont, även om hans andra medlemmar gör det.

Den svarta vargen börjar att stryka sig mot de tjocka trädstammarna. Okej, jag ska nog ta mig in i hans sinne, bara för att veta vad han vill. Jag börjar fokusera på min nos och snart så är jag inne i hans sinne.

Han verkar ha det tuff och det finns mycket mörker och våld. Men jag bryr mig inte om det och börjar istället att leta efter minnen från hans flock som skulle kunna leda till hans avsikt, och till min förvåning är han en Alpha. Vad gör en Alpha ute alldeles själv, utan några vakter, ståendes vid ett annat, främmande revir som flocken för ett par timmar sen attackerade? Är inte den gråa vargen Alpha? Har de två?

Sen förstår jag. Han har en liten flock, full med nybitna. Han ska säker förbereda dem för de ''riktiga'' flocklivet. Jag kan se det tydligt i hans minne. Och hur han, personligen bet varenda en av de fyra medlemmarna. Han är säkert son eller iallafall släkt med den grå vargen. Så nu har den gråe sänt ut honom för att med sin flock ''leka med'' den vita Omegan som Alphan inte klarade av. Vilken smart varg.

Jag funderar en stund över mina alternativ. Antingen tar jag ner vargen medan han är ensam, eller så tar jag och väntar. Jag skulle egentligen också kunna visa mig och snällt be honom och gå. Eller så...

Jag blir avbruten i mina tankar när vargen plötsligt börjar att tala.

''Jag vet att du hör mig Omega! Jag kommer att med min flock imorgon att attackera ditt revir. Jag ska bara ge dig en ärlig chans att ge upp! Jag väntar i tre minuter på ditt svar!''

Det var en ny strategi. Undra om han vill att jag ska tro att han har en stor flock? Eller har hans far inte sagt allt? Eller vad den gråa vargen nu är. Jag ska nog allt visa honom.

Jag använder min länk till hans sinne när jag talar med honom.

''Har den gråe inte förklarat?''

Han ryggar tillbaka. Han var nog inte beredd på att bli kontaktad såhär. Men han återhämtar sig snabbt och börjar tala rakt ut i luften.

''Alpha William har sparat ett lätt offer för att min flock också ska få öva upp sig!''

Jag hånler. Detta blir kul.

Jag börjar att sända över minnen på den gråa Alphan i mina käftar, när han gnyr och nästan ber för sitt liv. Den svarta vargen är chanslös. Han sätter sig ner. Han ruskar på huvudet. Försöker att förstå minnena, försöker att få ihop sammanhanget.

Efter en liten stund slutar jag att skicka över minnen. Jag försöker faktiskt att förklara, inte dränka honom i flashbackar. Men det är lätt hänt.

Den svarta vargen sluter ögonen. Jag börjar sakta att dra mig ut hans sinne. Det är då jag märker hur mörkt det egentligen är. Tur att man har mörkerseende. Dessutom är snön alldeles lysande vit och lyser upp hela skogen.

När jag är helt ute ur hanens sinne, spärrar han upp ögonen. Jag blir nästan lite skrämd. Han gnyr och vänder sig snabbt om och rusar in i skogen med svansen mellan benen. Jag tror inte att han kommer att besvära mer.

Jag ställer mig upp och ruskar på hela kroppen. Snön åker i stora virvlar ur pälsen. Jag tar satts och börjar springa igen, halva reviret kvar.