Omegan

Lektion

Vi går ut på baksidan och jag följer snällt efter honom. Jag har med sinnet redan kontaktat Shelby och hon håller sig i bakgrunden, ifall att.

Jag har även full koll på hans sinne, men jag vill inte gå igenom hans minnen. Jag har liksom skapat den regeln. Jag söker bara i ett sinne om jag måste, men just nu känner jag mig ganska trygg.

Han ställer sig framför mig och han ler lite.

''Vad innebär det att vara en destruktiv, ylande humd?''

Han skrattar åt min beskrivning. Den här gången är det inte tomt. Utan ett riktigt fniss.

''Att vara en VARULV, innebär att du är medlem i en flock och du hjälper dina flockmedlemar och de hjälper dig. Och det där med ylande mot månen gör man inte.''

Jag nickar förstående. De gör lite ont i själen när han säger flock-delen. Jag har ingen flock. Men jag har sett hans gröna ögon förut, frågan är var?

''Så man springer bara runt som en laglös i skogen och leker hund?''

''Typ.''

''Men varför biter man varulvar då?''

Han blir tyst en stund. Tro inte att jag inte vet svaret. Jag förhör honom bara och ser hur mycket han ljuger. Än så länge är han ärlig. Tillsist svarar han.

''Men biter nya varulvar för att man... för att...''

''För att...?''

Han tvekar lite. Nu gäller det. Kommer han ljuga?

''För att kunna slås med andra flockar så att man får större revir.''

Tydligen inte. Jag nickar lite.

''Det verkar inte sådär jättekul.''

Han suckar.

''Nej, det är inte så roligt egentligen. Men man får se det som en gåva från högre makter.''

Jag ser mig omkring. Vad ska jag fråga härnäst? Ja, just det!

''Men var börjar ert revir då?''

Han verkar lite rubbad men samtidigt imponerad av alla frågor.

''Det kommer att börja vid det där skjulet där ungefär, vi ska bara bli av med en stöddig Omega som har det nu.''

Vänta lite, vilken flock kommer han ifrån? Inte den som attackerade mig va?

Jag ger mig själv en mental bitchslap.

Han är den svarta Alphan.

Skit också. Jag som tyckte han var trevlig, men det förklarar de gröna ögonen. Jävlar.

''Vad är en Omega?'' frågar jag, samtidigt som jag försöker att hålla god min. Det är inte lätt.

Han ser nästan lite sårad ut av frågan.

''En Omega är en varulv utan flock. Du vill inte bli det. De är svaga och inte särkilt målmedvetna.'' suckar han.

Han är verkligen knäckt av att jag besegrade honom vid gränsen härom dan. Det är nästan skrattretande. Eller fel, det är skrattretande! Fast det där med svaga vet jag inte om jag håller med om...

''Ska vi gå in i skogen en bit så att jag kan bita dig?''

Meningen låter så bisarr, men jag nickar. Han börjar gå mot skjulet och skogen där bakom. Jag har en plan. Shelby fortsätter att vara i bakgrunden, medan jag kommer på en fråga som kan rubba honom.

''Men, kan inte Omegan attackera dig om du är på hens revir?''

Han stannar upp. Han har garanterat inte tänkt på det.

''Då låter du mig sköta det.'' svarar han, nästan lite surt.

Jag forsätter att följa efter honom. Vi följer stigen som jag vet leder till ängen. Stackaren. Jag kommer att behöva krossa hans lilla vision om tillökning, men han blir nog inte all för sårad. Kanske.

Vi kommer ut till ängen och på rutin söker jag av området med sinne och blick. Ingen där. Han är helt ensam med ingen förstärkning, bra.

Han ställer sig i mitten av ängen och betraktar mig medan jag går ikapp honom. Han ler och sträcker ut handen mot mig. Jag tvekar lite innan jag tar den. Han bara håller den samtidigt som vi står nära varandra. Väldigt nära. Läskigt nära.

''Jag skulle inte bita dig om jag inte var tvungen.'' viskar han.

Jag står vid honom och drunknar i hans ögon någon sekund, innan jag tittar bort. Jag vet att han inte skulle. Sen kollar jag ner på mina fötter och undrar hur han kommer att reagera. Kommer han att försöka slita mig i stycken? Lika bra att säga det nu och inte dra ut på det. Jag tar ett djupt andetag.

''Det är en sak jag måste säga...''

Han puttat bryskt bort mig. Jag bara stirrar på honom med rynkade ögonbryn. Vad gör han?

''Vem!?'' ryter han.

''Vadå vem?'' svarar jag förbryllat.

''Vem bet dig?!'' ryter han igen.

''Ursäkta?''

Även om jag för drygt ett år sen blev biten så är jag kränkt. Att han har mage! Jag känner mig smutsig som drunkna i hans ögon för någon sekund sen.

''Vem? Hann den andra flocken före, huh?'' han flinar utan glädje och slår ut med armarna. Han backar några steg för att sedan gå emot mig igen.

Jag tar av mig jackan och slänger iväg den. Jag har hela tiden ögonkontakt med Alphan, med Derek, som har stannat. Sen skiftar jag. Han tittar storögt på mig. Min vita päls. Mina ljusgröna ögon. Jag gläfser till.

''Även om jag visste vem som bet mig, så skulle vargen vara död.''