Kapitel 1

6.6K 109 13
                                    

Fanny's perspektiv

Jag satt på det där förbaskade tåget som skulle leda mig till huvudstaden. Jag kollade ut genom fönstret på allt som vi åkte förbi, jag som hade planerat allt som skulle hända på detta jullov och dem planerna sket sig på grund av att mina föräldrar vill inte att jag bodde ensam hemma. Seriöst? Jag är fjorton ska bli femton snart om två veckor exakt och det tror inte att jag kan ta eget ansvar?! Nu måste jag vara fem timmar bort från mina vänner. Nu ska man vara hos sin kusin hela jullovet som jag aldrig träffat förut.

Tiden stod typ still även om jag hade åkt i säkert två och en halv timme men det kändes som man bara åkte och åkte men kom inget vart. Musiken som spelades från mina hörlurar var det ända som fick mig att må bra just nu. Jag vet inte varför men det är bara så. Klockan närmade sig 15.44! Om exakt sexton minuter så var jag framme i Sveriges huvudstad Stockholm. Själv bor jag i Linköping, jag tycker det är en ganska tråkig stad men det är typ bara jag.

Tåget saktades in långsamt och jag kollade runt på platsen vi hade stannat på Stockholm central, jag tog mig upp från sätet och tog ner mina saker från hyllan. Min kropp var helt spänd, jag hade aldrig träffat min morbror! Mamma hade aldrig nämn något om honom förut. Jag visste att mamma hade en bror men jag hade aldrig fått någon bra information om honom. Men det dåliga är ju att det är Felix pappa från the Fooo, som ni kanske vet hatar jag the Fooo, men som jag vet är hans mamma skild. Då kanske jag slipper han i några dagar iallafall

Jag tog ett djupt andetag och släpade med mig min resväska. Jag satte mig på en bänk för att vänta på min morbror. Mobilen vibrerade till i bakfickan, jag tog snabbt upp den och kollade vad som hade hänt. Min bästa vän Hampus hade skickat ett sms till mig. Han har hjälpt mig igenom alla problem jag har haft. Till exempel när tjejerna i min klass ger mig spydiga kommentarer. Tjejrna fryser ut mig och jag vet inte varför.

Jag svarade snabbt honom och la ner mobilen. Efter så såg jag Felix Sandman och en äldre man som antagligen var min morbror.

"Hej Fanny! Jag är din morbror. Magnus heter jag" Presenterade han sig och log mot mig.

"Hej" Sa jag lite osäkert och log.

"Jo, detta är min son Felix. Han är lika gammal som dig!" berättade Magnus och pekade på killen som stod typ några meter bort och höll på med mobilen.

"Mmh okej" Sade jag bara som svar till honom

"Felix! Ska du inte hälsa?" små ropade Magnus för att få hans uppmärksamhet. Han kom närmare och närmare mig och kollade på mig. Jag är ganska blyg av mig när jag möter nya personer. Jag tar aldrig första steget och pratar med nya personer som jag träffar.

"Hej, du måste vara Fanny!" sa Felix och jag nickade lite svagt och sedan skakade vi hand med varandra. Vi gick mot deras bil och skulle åka hem där Magnus bodde.

Bilen parkerades vid ett stort hus, jag drog i bilhandtaget och öppnade dörren och andades in lite fräsch luft. Det kändes så skönt att äntligen vara framme. Felix gav mig min resväska och sedan gick vi mot det stora huset, Magnus låste upp dörren och jag klev in och tog av mig skorna.

Huset var jätte snyggt. Väldigt mordet, värsta dröm huset liksom. Här skulle jag kunna bo för evigt i detta hus om man jämför med mitt hus med Felix hus är Felix's hus mycket snyggare än mitt.

"Felix du kan väl visa vart Fanny rum!" Sa Magnus till Felix och han nickade bara som svar och började gå utan att säga något, jag bara följde med honom upp för trappen och sen svängde han in mot ett rum.

"Här ska du få vara!" Berättade han och öppnade dörren och jag kollar storögt på rummet. Det är större än mitt rum hemma i Linköping.

"Emm.. Tack för att du visade!" Sa jag för att låta lite artig.

Need you now - The FoooWhere stories live. Discover now