Kapitel 26

2.3K 72 12
                                    

Dagarna gick och gick, för varje dag fick jag bara mer och mer uppmärksamhet av alla i klassen. Killarna är nästan lika mycket på mig än vad det är på Alice. De flesta av dem har till och med börja läsa min blogg på allvar nu. Skolarbetet jag och Emilia gör går faktiskt relativt bra, vi hade kommit överens om att skriva om Egyptiern. Vi har nästan skrivit klart vår uppsats men nu är det bara att fixa bildspel samt rätta allt och sådan där saker.

Emilia och jag hade faktiskt blivit faktiskt goda vänner, vilket låter ganska konstigt. Emilia har börjat hänga med mig och Danielle lite mera nu och vi tre har kommit bra överens med varandra. Alice är fortfarande min fiende, hon har börjat hata mig ännu mera nu bara för att hon tycker att Emilia hänger med mig och Danielle mer än vad hon gör med henne.

"Emilia, visst skulle vi plugga hos dig idag?" Frågade jag henne lite snabbt

"Mmmh det skulle vi" svarade hon och log. Alice och Olivia passerade oss och gav Emilia någon blick som antagligen betydde att hon skulle komma till dem. "Jag tror jag måste dra nu men vi ses!" Sa hon snabbt och klev upp från bänken vi satt på och sprang efter Olivia och Alice. Dem stannade upp en liten stund och gav varandra en varsin kram innan det gick vidare.

"Emilia är faktiskt rätt schysst, trodde aldrig att hon skulle vara såhär" påpekade Danielle och följde vartenda steg dem tog innan det svängde in så man såg dem inte längre.

"Samma här" sade jag och pillade lite med nageln. "Vad har vi nu för något?" Frågade jag Danielle.

"Språk" svarade hon mig.

"Jaha då är det bara att dra till tyskan då" suckade jag fram och reste på mig. Danielle och jag hade inte samma språk, hon hade franska och jag tyska. Jag vet inte varför jag valde tyska egentligen. Alltså det är inte alls kul men det kanske är bara för att det hade ganska lätta ord? Jämförelse med spanska och franska så är tyska nog betydligt mycket lättare att uttala och så. Dock är grammatiken jätte krångligt, där bör man tänka på mycket saker.

"Okej, men vi ses väl på musiken antar jag" sa Danielle och log lite.

"Självklart, vi ses!" Sa jag och gav henne en sista kram innan jag började gå mot mitt skåp för att hämta min mapp med alla tyska saker. När jag hade hämtat den så gick jag till salen där vi skulle ha tyska, väl inne satt det kanske bara tre personer. Bland annat, Wilma. Jag satte mig på närmaste bästa plats och tog upp mobilen från bakfickan och började spela ett urtråkigt spel.

"Hallo lieber Freund!" Sade en person till mig och slog sig ner på stolen bredvid mig. Personen bredvid mig var Jakob. En kille som var nära vän med Hampus. Jag blev vän med Jakob via Hampus, vi tre hängde rätt ofta. Dock så går han i min parallell klass så vi träffade varandra så ofta vi kunde.

"Hej" mumlade jag fram och låste mobilen.

"Värst var deppig du va då" påstod Jakob och kollade fundersamt på mig.

"Jag är inte deppig!" Sa jag med hög ton och han kollade på mig med en ännu mer fundersam blick.

"Chilla tjejen, jag bara sa det, du behöver inte ta det personligt!" Sade han och räckte upp händerna i luften. Det lades en tystnad mellan oss, ingen av oss pratade med varandra. Tyska läraren kom instormandes, hon satte sig ner på en stol framför alla och började babbla på någon sak. Jag petade lite på Jakob för att få kontakt med honom.

"Vad vill du?" Frågade han mig och kollade på mig med en uttråkad blick.

"Eh, har du typ haft kontakt med Hampus på sistone?" Frågade jag honom lite försiktigt.

"Lite, men han är så off nu för tiden" svarade Jakob samtidigt som han ändrade position. "men det kanske för att han och Alice är tillsammans" la han till.

"Vänta, är han och Alice tillsammans?!" Frågade jag honom häpnat och han nickade bara till svars. "Sen när?" La jag till.

"Hmm, dem blev det efter halva jullovet så typ en månad skulle jag kunna tro" svarade Jakob mig. "Du visste inte om det eller hur?" la han till. Han måste ha sätt mitt ansiktsuttryck, det där kom bara som en chock för mig.

"Han är ju medveten om vad Alice gjorde mot mig" mumlade jag fram.

"Mmh, det är sant. Hon gjorde väl så alla tjejer var emot dig?" påpekade han och jag nickade.

"Ända sedan mellanstadiet, gett mig spydiga kommentarer och massa annan skit. Som om att jag var ett hot för tjejerna" berättade jag och Jakob lyssnade aktivt på mig.

"Jag vet inte varför Hampus har ändrat sitt beteende men du vet att du kan lita på mig till hundra procent!" Sa Jakob tröstande och la sin hand på min axel. "Även om du kanske skaffat på dig lite fler vänner och pojkvän dessutom du kanske litar på jätte mycket så finns jag alltid här!" la han till.

"Tack" viskade jag fram och log lite. Jakob är en underbar vän, en som verkligen bryr sig om sina närmaste vänner. Om man har ett problem så kan man alltid vända sig till Jakob, han tar problemen seriöst. När tyskan var slut så skulle jag ha musik nästan direkt på. Jag gav Jakob en sista kram innan jag skyndade mig ut från klassrummet och ner för alla trapporna till mitt skåp för att lämna mina böcker.

När jag hade smällt igen skåpet och skulle precis gå så ser jag Hampus gå förbi mig. Skulle jag ta steget att prata med honom?

"Hampus!" Ropade jag ut innan jag hann ångra de jag hade precis jag gjorde. Han vände sig om och såg mig. Han stannade upp och jag gick fram till honom "Vi måste prata" Sa jag och ställde mig precis framför honom.

"Jasså, om vad?" Frågade han mig stöddigt.

"Sen när hade du tänk berätta för mig att du är tillsammans med Alice?" sade jag minst lika stöddigt som honom.

"Har du inte med saken att göra" muttrade han surt och vände sig om och fortsatte att gå.

"Asså hur svårt kan det vara att svara på en liten fråga? Är det så jävla svårt? Jag frågade om när du tänkte berätta för mig att du är tillsammans med Alice. Någon gång kommer du få ut det så varför inte nu? Eller skäms du för din tjej kanske?" Påstod jag, han vände sig om och kollade surt på mig.

"Jag skäms inte för att hennes pojkvän" sa han surt.

"Nähä, hur kommer det sig? Du och Alice har ju inte gått ut med erat förhålla-" hann jag säga innan jag kände hans läppar mot mina.

----------

OMG, jag är så körd när jag kommer tillbaka till skolan och resten av mitt liv efter woops. Men hur känns det att ha höstlov? Jag tycker de är gö bra för då hinner jag skriva lite grann. Men nu har jag också ändrat lite i "prologen" eftersom den inte passade alls med det jag håller på med nu. Men det är inget stort!

Rösta och kommentera för fler kapitel!

Xx Ebba

Need you now - The FoooWhere stories live. Discover now