Need you now - The Fooo

Kapitel 18

Taylor's perspektiv

*ytterst lite dirty samt ovårdat språk*

"Så sötnos, kan vi inte ha lite kul nu?" Frågade han mig med sin mystiska röst som han alltid kör med när han försöker övertala mig något. Dock så vet jag redan vad han vill men jag ville verkligen inte de.

"Någon annan gång" svarade jag honom och kollade ner i backen.

"Men kom igen, den där ursäkten kommer du med alltid och jag vet att du vill. Innerst inne" viskade han i mitt öra väldigt sexigt. Inte långt efter kände jag hur hans kyss vänliga läppar kraschades mot mina, jag besvarade kyssen och mina händer placerades bakom hans nacke. Efter en stund så kände jag hur hans tunga ville ha inträde i min mun, jag separerade mina läppar lite och snabbt var han inne med sin tunga i min mun. Kyssen eller snarare hånglet blev mer intensivare för varje gång. Han började luta sig närmare och närmare mig och snar kände jag den mjuka madrassen, inte långt efter så låg han över mig. Hans varma händer började söka sig under min tröja, de var då jag förstod vad som började närma sig. Snabbt så drog jag ifrån mina läppar mot hans och satte mig upp i sängen och andades hastigt.

"Men vafan, du kan inte bara dra ifrån sådär. Just nu när vi hade de så mysigt!" Sa han med en sur ton och satte sig bredvid mig.

"Men jag vill verkligen inte göra detta, är det så svårt att förstå?" Frågade jag honom med samma ton som han använde till mig.

"Asså du ör ju omöjlig att få i sängen" mumlade han fram.

"Ursäkta? Vad sa du precis?!" Frågade jag honom och kollade kallt på honom. "Har du bara försökt få mig i sängen?! Du har alltså aldrig älskat mig eller?" La jag till med samma ton som jag använde förut.

"Men du förstår inte, jag har haft känslor för dig men..." Hann han säga innan jag avbröt honom.

"Vad är det inte jag förstår?! Jag fattar exakt vad du menar, du är säkert en kille som leker med tjejernas känslor och sedan när du har fått de du vill så lämnar du den. Du är precis som de andra killarna som tjejer snackar om" slängde jag ut. Han svarade inte utan bara satt där som en liten oskyldig pojke och kollade ner på sina fötter.

"Okej, jag hade ett avtal med ett par polare" mumlade han fram och suckade.

"Men fattar du inte att tjejer är också människor?! Inga jäkla leksaker. Vi tjejer har också känslor!" Spottade jag ut och kände hur tårna började rinna ner för min kalla hud. Han tänkte precis öppna munnen och säga något men jag hann hejda honom innan han fick fram ett ljud. "De är slut! Våga inte ens ringa, sms eller hålla kontakten med mig i huvudlaget" Sa jag och reste mig hastigt upp för att gå ut från hans rum. Jag satte på mig mina skor och gick ut så snabbt jag kunde från hans hus. Jag gick med raska steg mot närmaste busshållplats i de varma soliga vädret. Tårna rann säkert ner i floder, varje person jag gick förbi kollade konstigt på mig men jag brydde mig inte ett skit om dem.

När bussen jag hade varit på hade stannat där jag skulle av så klev jag upp från stolen sätet snabbt och sedan gick jag vidare mot mitt hus. Väl hemma när jag hade öppnat upp ytterdörren så hörde jag att mina föräldrar prata med varandra i vardagsrummet.

"Taylor är de du? Ropade mamma från vardagsrummet.

"Ja" svarade jag snabbt och slängde av mig skorna.

"Vi måste prata hela familjen, kan du kalla ner Holly?" Frågade pappa mig.

"Det kan jag väl" sa jag samtidigt jag strök bort en tår från mitt öga. Jag gick upp för trappen och sedan knackade jag försiktigt på dörren till Holly.

"Kom in!" Sade hon och jag öppnade försiktigt upp dörren till henne. När hon såg mig kollade hon förskräckt på mig. "Men herregud Taylor, vad har hänt?!" Frågade hon mig och kollade lite smått medlidande på mig.

"Holly, är det såhär man känner sig när man har precis förlorat någon man verkligen älskade?" frågade jag henne och snyftade till lite.

"Har han gjort slut med dig?!" Sade hon och kollade häpet på mig.

"Det var jag som gjorde slut med honom" mumlade jag fram och snyftade ytligare en gång.

"Varför Taylor? Han var väl en bra kille eller? Har jag missat något här?" Frågade hon mig.

"Han var precis som alla andra killar, leker med tjejernas känslor" svarade jag henne.

"Men va i...." Hann hon säga innan hon hejdade sig. Holly tog sig upp från stolen och sedan satte hon sig bredvid mig. "Taylor, var inte ledsen! Han förtjänar inte dina tårar" sa hon lugnande och kramade om mig.

"Du är nog den bästa syrran man kan få" snyftade jag fram och försökte le lite.

"Och du är den bästa lilla syrran man kan få" sade hon och kramade om mig lite hårdare.

"Jo, mamma och pappa ville prata med oss" sa jag och kravlade ut mig från hennes grepp.

"Om vad?" Frågade hon mig.

"Vet inte riktigt. Jag kom precis hem, de sa att jag skulle hämta ner dig" sade jag.

"Okej" sa hon. Vi klev upp från hennes säng och gick ner till vardagsrummet där mamma och pappa satt med några papper och kollade igenom de.

"Där är ni, varför tog de så lång tid?" Frågade mamma oss när hon fick syn på oss.

"Vi tar det sen, men vad är det där för papper?" Frågade Holly mamma och pekade på papperna som låg lite utspridd på bordet.

"Jo, de är de vi ska prata om" sade pappa. "sätt er" la han till och pekade på fåtöljerna som låg vid bordet. Vårdag och Holly satte sig på en varsin fåtölj och sedan lutade jag mig tillbaka och pustade ut-

"Jo, det är så att jag har fått ett nytt och bättre jobb" berättade pappa för oss.

"Vad kul" sa jag oh log lite mot honom så gott jag kunde.

"Men de är de att de inte ligger i Stockholm, de ligger i Uppsala och för att pappa ska slippa pendla mellan Stockholm och Uppsala så ska vi flytta dit" berättade mamma för oss. "Och jag vet att du Taylor har ju din pojkvän som bor här men..." Hann hon säga innan jag avbröt henne.

"Vi har gjort slut" mumlade fram och suckade.

"Okej, men här är bilder på de nya huset iallafall" sa pappa för att byta samtalsämne. Han la fram bilder på ett stort vitt hus som såg verkligen väl skött ut. Med stora fönster och mordet inredning.

"Vad tror ni?" Frågade dem mig och Holly.

"Jo men det blir bra" mumlade Holly fram, Holly har aldrig haft problem att flytta. Hon tycker de är bara kul att få träffa lite nya personer och sedan få upptäcka nya saker. Självklart så saknar hon ju sina kompisar, jag gillar dock inte flytta, jag är ju inte så nervös för att träffa nya personer men alltså jag gillar inte när allt ska bli så himla nytt men man lär sig.

"Men vad bra, vi flyttar redan om en vecka så ni kan ju börja små packa lite i era rum" sa mamma samtidigt hon samlade ihop papperna och gick ut från vardagsrummet.

"Du Taylor, nu kan du börja om på nytt. Efter allt med din pojkvän och allt. Ny stad, nya människor. Ja du kommer tillslut hitta någon ny bättre kille" viskade Holly till mig. Hon hade rätt, när jag flyttade från Stockholm så kan jag ju börja om på nytt. Lämna allt skit bakom sig och ta in de bra i den nya staden. Glömma bort den idioten som slösade bort min sommar. Fredrik Johansson

------

Jag vet faktiskt inte hur jag fick idén till detta kapitel men jag tyckte de var värt att skriva. Så ja, vad tyckte ni? Ni kanske har märkt har jag bytt omslag igen, men jag kom på en sak men vi fördjupar inte oss mer om det. Men jag tycker denna blev faktiskt bra :)

Rösta och kommentera för mer kapitel!

Xx Ebba