Maktens ring ( pausad)

Kapitel 10 kidnappad

-vart är dom andra? Frågade jag oroligt
- merry och pippin blev bortförda av orcherna och Sam och Frodo lätt jag gå själva till mordor, sa Aragon tittande på Boromirs kropp.
- vi kan inte låta dom gå själva, tänk om någon anfaller dom! Sa jag högt.
- vi måste också rädda merry och pippin!fortsatte jag
Jag reste mig upp och kände hur benen vek sig under mig, jag gjorde mig bered att känna marken. Istället kände tag Aragons armar ta tag i mig innan min kropp träffade marken.
- du måste vila dig, med dig i detta skicket kommer vi ingenstans, sa Gimli.
-kan någon utav er leta efter myntęl?frågade jag
- vad är det? Frågade Gimli
-det är en växt som kanske kan läka mig om jag använder den på rätt sätt, sa jag Medans jag tittade på Aragon.
Aragon satte ner mig på marken försiktigt och gick iväg bland träden, för första gången sedan jag tuppade av tittade jag på min kropp, den var blodig och svullen men konstigt nog inte smutsig.
Jag lutade mig mot ett träd och väntade tillsammans med Gimli och Legolas på Aragon.

Efter någon halvtimme så kom han med myntęl i handen. Jag tog den från hans hand och sedan rev jag los blommorna och slängde det andra. Jag la växten mot mitt hjärta och viskade ord på valar som fick det att glöda under min hand, min kropp kändes som vanligt och såg som vanligt ut när det slutat glöda. Jag reste mig upp från marken på starka ben medens dom andra tittade på mig
-nu måste vi hjälpa merry och pippin! Sa jag till dom.
Vi sprang till lägret vi hade vid stranden och där på andra sidan såg vi en båt som gått i land. Vad skönt att dom tog sig över floden oskadda tänkte jag i mitt huvud ,samtidigt som jag pustade ut. Dom andra plockade ihop sina saker och sedan gav vi oss iväg. Vi sprang i en fart som tog oss snabbt igenom skogen och ut på slätter.
Vi sprang och sprang utan att stanna då vi ville komma ikapp orcherna så att vi kan rädda våra vänner.
Jag vände mitt huvud bakåt för att se hur det går för Gimli, han flåsade och uppmuntrade sig själv till att fortsätta spring.
-kan vi inte ta en paus? Vi har tecken på vårt villebråd förutom stenarna! Utbrast han.
-vi är nära dom, jag känner det! Svarade jag medens jag fortsatte att springa.

Vi kom till en klippavsats där vi stannade
-ser du dom Legolas? Frågade Aragon.
-dom tar halvlingarna till isengård! Ropade Legolas.
Även jag såg dom springa i full fart.
-dom springer som om dom har sin härskares piskor bakom sig.....mumlade jag knappt hörligt.
Vi satte fart på benen och började springa igen.
När vi sprang nerför en nedförsbacke med gul,grönt gräs och stenblock så drog Legolas plötsligt tag i mig och drog mig bakom ett stenblock där Aragon och Gimli också var, och snart förstod jag anledningen då det kom liten här med riddare på hästar, Rohans ryttare tänkte jag. Dom tog sig precis ner för nedförsbacken när Aragon klev fram vilket vi också var tvungna att göra då.
-Rohans ryttare!! Hojtade Aragon.
Jag ställer mig bredvid Aragon och ser hur hären vänder om och kommer ridande i full galopp mot oss.

Dun dun dun...... nä skoja hoppas ni tycker om detta kapitel även om det är lite kort. Inte världens spännande kapitel men men.......
Tack så hemskt mycket för 42 läsare på den här boken!❤