Isabellas perspektiv:
Felix hade störtat ut ur Oscars hus under kvällen eller natten, jag vet inte vad klockan var just då. Jag stannade i alla fall kvar hemma hos Oscar tillsammans med de andra grabbarna och vi hade det faktiskt riktigt trevligt om jag ska vara ärlig. Alla killarna var snällare än jag trott och vi kom alla bra överens med varandra. Den jag kom mest överens med var nog Ogge, han var så snäll mot mig hela tiden, han gav mig komplimanger som inte många andra killar gett mig tidigare. Istället för att kalla mig snygg och sexig så sa han att jag var vacker och att jag var söt vilket gjorde mig glad.
- Godmorgon Isabella, hörde jag Ogge säga. Jag blev nästan rädd så jag slog snabbt upp ögonen och såg att jag låg i Oscars soffa med ansikte mot Ogges ansikte. När mina ögon hade vant sig vid ljuset i rummet så såg jag att han log mot mig. Jag kunde inte låta bli att le tillbaks.
- Godmorgon, svarade jag samtidigt som jag satte mig upp och fixade till hårbollen till hår jag hade. När håret låg någorlunda platt ner så ställde jag mig upp på golvet men direkt så drog Ogge ner mig i soffan igen.
- Kan vi inte mysa lite och sedan kan vi åka in till stan för att äta något? frågade han samtidigt som han gav mig en ledsen hundblick. Jag skrattade till och la mig ner bredvid honom igen. Han la sina armar om mig och tryckte mig nära hans kropp, jag gosade in mitt huvud i hans tröja och kände hans parfymdoft.
- Men tänk om jag är hungrig nu då, svarade jag samtidigt som jag sneglade upp på han. Ogge flinade lite och sedan så satte han sig upp i soffan.
- Då kan vi åka nu, sa han.
- Först vill jag hem och byta om, såhär kan jag inte direkt gå, sa jag och pekade på min svarta klänning och mina bara fötter.
- Då åker vi hem till dig och byter om och sedan åker vi till stan, svarade han. Vi följdes båda ut till Oscars hall, Oscar och Omar som båda sov på övervåningen hade inte vaknat än även fast det redan var mitt på dagen. Jag drog på mig mina högklackade skor och sedan så traskade vi på bort mot mitt hus. Ärligt talat så visste jag inte att jag och Oscar bodde såhär pass nära varandra, det var bara sådär två-tre kilometer mellan våra hus. När jag hade bytt om så satte vi oss på första bästa buss in mot stan, på bussresan så delade jag och Ogge hörlurar med varandra. Han hade precis samma musiksmak som mig vilket betydde att han hade bra musiksmak enligt mig. I det här ögonblicket kändes det precis som att vi hade varit tillsammans i en evighet, det kändes som att jag kände den här killen innan och utan. Fast sedan så slog det mig, jag visste knappt vad han hette i efternamn. Eller jo, han hette något på M men mer visste jag inte.
- Så vart vill du äta? Jag bjuder, frågade Ogge när vi hade stigit av bussen.
- Jag har ingen aning, svarade jag lite smått generat. Varför jag blev generad förstod jag inte, det var inte likt mig.
- Vi kan gå till mitt favoritställe och jag lovar, det är inte donken, sa han samtidigt som han greppade tag om min hand. Han höll min hand varsamt i sin, precis som om jag vore det finaste han ägde, som om jag vore en porslinsdocka han inte ville skulle gå sönder.
- Låter bra för mig, svarade jag samtidigt som jag gav honom ett glatt leende. När vi hade gått efter gatan i några minuter så möttes vi av inga mindre än Felix och Vilma. De gick tillsammans hand i hand, jag tryckte Ogges hand hårdare i min. Nu skulle jag banne mig göra Felix avundsjuk.
- Fick du ett till ligg igår Felix? ropade jag högt när vi bara var några meter ifrån varandra. Ogge spände ögonen i mig och sedan kände jag hur hans grepp om min hand släppte lite. Snabbt som det var så tryckte jag åt så att han inte kunde försvinna ur mitt grepp.
- Nej men det ser ut som att du fick det, kul att du playar runt med mina bästa vänner Bella, svarade Felix argsint samtidigt som han knuffade mig lite lätt i sidan.
- Jag fattar inte vad du ser i Bella, hon är inte den personen du tror att hon är Ogge, sa Felix till Ogge.
- Du är bara avundsjuk för att jag håller om den finaste tjejen på jorden, svarade Ogge och slängde en blick på mig och sedan på Felix som såg ut att hålla på att koka över av ilska.
- Avundsjuk? Hah skulle inte tro det, hon är fan inte ens bra i sängen, sa Felix. Var det den bästa förolämpningen han kunde komma på? Det var inte direkt så att jag blev förolämpad av att han precis sagt.
- Inte för att Vilma är så jävla bättre än mig, slängde jag ur mig.
- Kom Ogge, vi lämnar de här småbarnen, fyllde jag sedan i och drog med mig Ogge en bit bort på vägen. Jag stannade upp efter en stund när jag kände att Felix blick brände i min nacke.
- Kyss mig, fråga inte varför, bara gör det, sa jag till Ogge och han gjorde precis som jag sa. Han lutade sitt huvud mot mitt och sedan så mötte han mina läppar i en mjuk kyss som gick över i att vara lite mer grovt. Hans läppar smakade förvånansvärt gott och de passade bra ihop med mina. Felix blick brände fortfarande i oss båda men jag brydde mig inte, det enda jag brydde mig om just nu var Ogge och hans perfekta läppar mot mina. Den här killen hade helt klart fått mig på fall på bara en dag men om han verkligen ville ha mig så skulle han få kämpa för mig. Jag skulle spela svår.
______
Kapitel 9!
//Linnea
YOU ARE READING
I'll prove it - The Fooo fanfiction
FanfictionIsabella och Vilma är två tjejer från två helt olika världar. De har en gång i tiden varit bästa vänner men de slutade umgås helt med varandra och på senaste tiden har Isabella mobbat Vilma. Isabella har sedan ett tag tillbaks i tiden umgåtts regelb...