1

3.5K 43 0
                                    

~ Rosie's P.O.V ~

BEEP BEEP BEEP

Varje gång jag hör detta ljud blir allt bara jobbigare. När jag hör det ljudet är det en ny dag, vilket innebär mer skär sår, mer mobbande och mer tårar. Allt blir bara jobbigare och jobbigare för varje dag som går.

Jag kravlade mig upp ur sängen och gick in i badrummet med blodiga handleder. Jag gick in i duschen och tog en snabb dusch. Efter det tog jag på mig kläder och fönade mitt själv lockande bruna hår, jag sminkade mig lite lätt också, sen var det dags för frukost. Jag gick försiktig ned för dem vita guld detaljerade trapporna. Innerst inne visste jag att ingen är hemma som vanligt men jag ropade ändå ett godmorgon som jag sedan inte fick ett svar på. Jag gick fram till den höga baren vi hade hemma och såg en lapp ligga där.

Lappen
"Godmorgon gumman! Hoppas du har sovit gott. Förlåt för att det blev så sent igår, och förlåt att vi behövde åka så tidigt imorse igen! Men efter skolan idag så ska vi sätta oss ned och prata lite. Jag och din pappa har lite att prata med dig om! Men ha en bra dag idag och så ses vi efter skolan. 
Puss Mamma xx. "

Det är inte första gången jag har fått lappar om att mina föräldrar är ledsna för att dem inte har hunnit komma hem i tid osv. Men dock så har dem aldrig skrivit att vi måste prata om något och så. Och det gör mig nervös, undra vad dem vill prata om?

Klockan är nu 8:00 och min lektion börjar om tio minuter. Jag är påväg till mitt klassrum när jag hör någon ropa efter mig, jag vänder mig om och ser att Leine är påväg mot mig.

"Hej Rosie, förlåt att jag inte kunde gå med dig idag men jag försov mig." Och det är sant, jag och Leine går alltid till skolan tillsammans men idag kom hon inte så jag bestämde mig för att gå.

"Det är okej, behövde ändå tänka på lite saker" svarade jag snabbt. "Jaha vadå för saker då?" Frågade Leine och vickade lite med ena ögonbrynet. Jag himlade med ögonen åt henne innan jag berättade om lappen imorse. Hon tyckte att det lät spännande och jag lovade henne att berätta sen vad det var mina föräldrar ville prata med mig om. Leine och jag hade varit kompisar ett bra tag nu. Hon var den ända som visste allt det om min bror och så, och hon har varit stöttande och de uppskattar jag, men ibland är hon lite för på.

Jag satt på engelska lektionen nu. Engelska var mitt bästa ämne, men det är ju inte så konstigt eftersom jag har föräldrar som är från Canada. Och när Noah fortfarande var vid liv och vi var mindre så brukade vi alltid åka till min moster och hennes man och hälsa på i Canada över sommaren, men de senaste åren har det aldrig blivit av. Mamma och pappa har bara jobbat hela somrarna, dag in och dag ut. Eftersom jag var så bra på engelska så fick jag ha andra engelska böcker för 'bättre' elever på engelska. Jag hade inget emot de men folk mobbade mig för de och sa att jag var sär, och det brydde jag mig om. Det var 20 minuter kvar av engelska lektionen och jag kände hur något träffade mig i nacken, jag vände mig om och såg Milton. En av mina mobbare. Han satt och flinade åt mig. Jag tog upp lappen och läste på den.

Lappen
" Du är en liten jävla särunge. Möt mig bakom skolan idag så ska du lära dig en liten läxa för att du är så jävla sär."

Jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken. Jag vände blicken bakåt och såg Miltons flin växa ännu större när han såg min rädda blick. Jag vände mig om och svalde hårt.

Tiden gick och engelska lektionen var slut för denna gång. Jag skyndade mig ut för att inte stöta på Milton och hans gäng men så blev det inte riktigt för precis när jag gick ut ur klassrummet kände jag två starka armar ta tag om mig och dra ut mig. Jag försökte att skrika på hjälp men det blev inte bättre av det. Det blev bara värre. Personen som jag antog var Milton eller någon annan från hans gäng tryckte handen hårdare mot min mun när jag skulle ropa på hjälp. Vi kom ut på den igenkända platsen bakom skolan, platsen ingen förutom jag och dessa mobbare går till. Nu händer det igen, det vanliga. Dem slår mig och säger fula ord och sedan lämnar dem mig här. Eller det är vad som har hänt på sistone, för förut så brukade alltid Noah rädda mig från dessa mobbare, men nu kan han inte det längre.

HE SAVED ME! (Shawn Mendes fanfiction. Swedish) Where stories live. Discover now