HE SAVED ME! (Shawn Mendes fanfiction. Swedish)

23

~ Rosie's P.O.V ~

Vi har precis klivit på färjan till Finland. Jag personligen älskar att åka färjor, vi åkte ganska mycket när jag och Noah var mindre. Jag saknar stunderna med Noah, dem känns så värdefulla och speciella. Men just nu kan jag inte spendera tid med honom, men en dag då kommer vi att återförenas igen, och den gången kommer vi att vara ihop för alltid. Jag och min älskade bror. Vi två för alltid. Jag tänker tillbaka på hur vi alltid brukade springa runt ute på båten och jaga varandra. Mamma och pappa brukade sitta på en bänk och hålla varandra i handen medan de drack av sitt kaffe. Allt var så annorlunda på sista tiden. Jag kan inte minnas när jag såg mamma och pappa hålla varandra i händerna och sitta med sitt kaffe i lugn och ro. Jag saknar den gamla tiden, men jag antar att jag måste försöka gå vidare i livet och leva för både mig och Noah, men även för Shawn. För jag älskar faktiskt Shawn. Jag ska försöka tänka positivt. Men jag ser fram emot denna resa. Vi ska sova på färjan, och på kvällen brukar det vara mycket hej och hå på färjor. Det ska bli kul. Jag är dock lite orolig för Shawn för han är typ livrädd. Fast jag måste också göra skolarbete. Vi går in i hytten och Shawn pustar ut. Jag märker att han är nervös.

"Shawn don't worry" säger jag tröstande och lutar mig mot hans axel. Jag hör hur han suckar.

"It's just awful" säger han och kramar om mig. Jag skrattar lite åt hans ordval.

"Well what do you want to do first?" Frågar jag. Jag och Shawn bor i ett eget rum medan Andrew och Geoff bor i ett annat.

"Go on a walk or something maybe?" Frågar jag igen eftersom Shawn aldrig svarade på min fråga.

"Inside" säger han varnande och jag nickar lydigt. Jag ger honom ett leende och tar tag i hans hand innan jag öppnar dörren och vi går ut. Vi börjar gå mot de olika affärerna som finns inne i färjan.

Efter att vi har gått runt i ca en och en halv timme bestämmer vi oss för att möta upp Andrew och Geoff och ta något att äta. Jag har jätte ont i magen, vilket påminner mig om att det var ett tag sedan jag hade min mens. Jag hoppas att det inte är den, jag orkar inte med mens nu. Mens värken är för jävlig asså. Vi börjar gå upp för trapporna till de andras rum när jag känner att jag typ får kramp i magen. Precis på det sättet som det gör när man har mens. Jag stannar mitt i trappen och håller handen runt magen, Shawn vänder sig plötsligt om och ser mig. Han ser orolig ut.

"What is happening?" Frågar Shawn förvirrat och oroligt.

"I just have stomach pain" säger jag och suckar, mycket medveten om att det inte bara är vanlig magont utan att fröken röd är på besök igen. Shawn ser tveksam ut men jag ger honom ett fejkat leende och fortsätter halta upp för trappen. Shawn får genast ett flin på läpparna. Om jag ska vara helt ärlig så skrämmer det mig ganska mycket.

"Shawn why are you smiling?" Frågar jag frustrerat. Hans leende växer ännu mer och i nästa sekund är jag uppe på hans axel.

"I got an idea" säger Shawn nöjt och börjar bära mig upp för trappan. Det hade varit en rolig upplevelse om man mådde bra, men just nu så mår jag inte bra. Jag har ont i magen, jag mår illa, jag har typ kramp i magen och jag är rädd att något ska ha läckt igenom mina byxor. Något jag helst inte vill ska komma ut så offentligt.

Jag börjar skrika att Shawn ska släppa ned mig men han gör inte det utan fortsätter att gå runt och skratta. Asså jag orkar verkligen inte hålla på med det här nu asså.

"Fuck you Shawn, just let me down. What the fuck is your fucking problem?" Skriker och svär jag åt Shawn. Han stannar till och i sekunden han stannar till förstår jag att allt kom ut ganska fel, jag menade inte så men jag ville bara att han skulle släppa ned mig. Jag blir lätt sur när jag har mens. Jag skyller på mensen, något tjejer gör ganska ofta vad jag har märkt. Shawn släpper ned mig och jag ska precis krama om hans kinder med mina små händer och berätta att jag är ledsen men han bara vänder sig om och börjar gå.