HE SAVED ME! (Shawn Mendes fanfiction. Swedish)

46

~ Rosie's P.O.V ~

Idag är det Shawn's födelsedag. Han blir nitton år. Helt otroligt. Jag är så stolt över honom, liksom han är nitton år och har uppnåt så mycket olika saker och har redan fångat en av sina drömmar. Att sjunga. Han är otrolig. Jag är verkligen så stolt över honom. Jag hoppas att han aldrig ger upp med det han tycker om att göra, även fast det ibland kan bli svårare och det kan finnas motgångar så hoppas jag att han inte ger upp. Han har jobbat så hårt för att komma så långt i hans karriär, men han är inte heller riktigt framme än. Jag hoppas bara att han tar vara på tiden, och gör det bästa av den.

Jag vänder mig om och ser en sömnig Shawn ligga i sängen och halvsova.

"Baby, wake up" säger jag och pussar honom på kinden. Han öppnar ögonen och kollar på mig. Jag ler och han ler tillbaka.

"Happy Birthday, Baby. I'm so glad I met you and I love you. I'm so proud of you, and today you're one year older. Have a lovely day babe, I love you so much, never forget that" säger jag och stryker honom över kinden.

"Oh baby, thank you. I love you too" säger Shawn och lutar sig fram för att kyssa mig. Jag besvarar mer än gärna på hans kyss. Vad härligt det är att vakna upp på en morgon som denna. Med världens gulligaste pojkvän bredvid mig, massor med kärlek, och bara har det allmänt härligt. Jag vill vakna upp bredvid Shawn hela min framtid också. Jag vill inte ha någon annan än Shawn. Det är försent nu, jag har fallit alldeles för långt ned av hans kärlek. Det finns ingen utgång härifrån. Jag vill tillbringa min framtid med Shawn, jag vill att han ska vara pappan till mina barn.

Efter ett tag av mysande i Shawn's säng bestämmer vi oss för att gå upp. Jag smsade med Laura tidigare idag och de sa att dem skulle gå förbi lite senare idag. Igår pratade jag och Karen, Shawn's mamma om hur vi skulle fira hans födelsedag. Vi bestämde att vi inte skulle göra något stort party eftersom vi ändå åker snart och vi vet inte heller om han ville ha det. Karen sa att hon hade bjudit över lite släkt och så och att vi skulle äta middag allihopa och fira Shawn med en stor middag. Det var ju också ett tag sedan han faktiskt fick träffa en viss del utav hans släkt så det skulle ju vara ganska passande att ha en stor middag.

Shawn går lite före mig i trapporna och jag går lite efter. Precis när Shawn kommer ned från trapporna hoppar Ali upp i hans famn och kramar om honom.

"Happy Birthday Shawn" skrattar hon fram medan hon klänger sig fast i Shawn riktigt ordentligt.

"Thank you Ali" svarar Shawn och kramar tillbaka henne.

"Happy Birthday son" säger Manuel och kramar också om Shawn. Manuel klappar Shawn lite på axeln och de skrattar.

"Thank you dad" säger Shawn och släpper ifrån kramen med sin pappa.

Därefter kommer Karen och ger Shawn en stor bamsemamma kram och pussar han på kinden.

"Happy Birthday darling" säger Karen.

"Thank you mum" säger Shawn och släpper ifrån henne också.

Vi går fram till vardagsrummet och sätter oss ned. Ali går iväg och kommer snabbt tillbaka med ett stort paket som hon räcker över till Shawn.

"Thank you Ali but you didn't need to give me something" säger Shawn och ler mot henne.

"Haha open it" säger Ali. Shawn öppnar paketet och skrattar när han sett vad som finns i. Det är fullt med massa choklad. Alla skrattar och Shawn ger Ali en kram.

"Thank you. I'm gonna save this to the tour so I can eat some Canadian chocolate" säger Shawn och lägger undan lådan. Ali nickar och inte långt efter kommer Manuel in med ett paket. Fast detta paket ser mindre ut men samtidigt prydligare och finare, det var inslaget på ett noggrannare sätt än vad Ali's paket var. Manuel kommer fram och räcker över paketet till Shawn.