~ Rosie's P.O.V ~
Jag sätter mig hastigt upp i det mörka rummet. Jag känner hur tårarna sakta rinner ned och hur jag andas häftigt. Jag känner hur någon sätter sig upp bredvid mig och omfamnar mig i en mysig kram.
"Schhh.. everything is gonna be alright" hör jag en säker röst säga. Jag svarar inte utan njuter bara av den underbara mjuka kramen, på nått sätt känner jag mig säker och trygg i dem här armarna. Jag vänder mig försiktigt om så att jag sitter ansikte mot ansikte mot den här killen med dem underbara bruna ögonen. Jag börjar bli lite osäker och orolig, liksom jag sitter i en främlings säng och kramar han. Killen ser att jag blir en aning orolig.
"I'm not gonna hurt you" säger den fina raspiga rösten. Jag tvekar lite innan jag bestämmer mig för att säga något.
"Why are you so nice to me?" Frågar jag tveksamt.
"Nobody deserves this" säger killen. "What's your name?" Frågar jag lite modigare nu.
"My name is Shawn, Shawn Mendes" säger killen som tydligen heter Shawn. Jag nickar lite lätt på huvudet.
"And your name is?" Frågar Shawn och pekar på mig i mörkret. "Rosie" säger jag kort. "Rosie" upprepar han och väntar på något mer. "Kennedy" svarar jag lite kort. "Rosie Kennedy" mumlar Shawn lite, "That's a beautiful name for a beautiful girl". Jag blir genast lite generad och kollar ned, men sen kommer jag på att det ändå är mörkt så att han kan ändå inte se min rodnad.
En tystnad har lagt sig i rummet men jag känner hur Shawn lägger sina händer på min midja och drar ned mig i sängen så att hans mage hamnar mot min rygg. "Lets sleep now, we can talk tomorrow" viskar Shawn med ansiktet i min nacke. Jag nickar lite försiktigt och blundar.
Jag kollar på klockan på väggen som visar 7:30. Det är morgon. Äntligen. Jag har försökt att sova med jag kunde bara inte. Jag kom på att min mobil har slut på batteri så jag tänkte försöka hitta en laddare medan Shawn fortfarande sov. Jag försökte ställa mig upp så försiktigt som möjligt men misslyckades totalt när jag känner en hand som tar tag i min handled. Jag stelnar till.
"You haven't slept the whole night, right?" Frågar Shawn med sin raspiga morgonröst. Den lät så sexig också. Fan Rosie tänkt inte så. Sa mitt undermedvetna. Jag nickade lite lätt åt Shawn's fråga. Jag hör hur Shawn gäspar och sen sätter sig upp i sängen. "Where are you going?" Frågar han tröttsamt. " I'm just gonna look for a charger cause my phone is dead, do you have one?" Frågar jag. Shawn skakar lite lätt på huvudet och ställer sig upp för att ta fram en laddare.
Det första jag ser när jag sätter i min iPhone i laddaren är 7 missade samtal från moster Laura, 4 missade samtal från Christian, 3 missade sms från Laura, 2 missade sms från Christian och slutligen 1 sms från pappa. Jag börjar med att svara på pappas sms.
Sms
Från pappa:
Hej gumman! Jag ville bara se hur du har det i Canada. Jag och mamma saknar dig mycket gumman. Hoppas du har det bra. xx pappa.Till pappa:
Hej pappa! Jag har det helt okej här du behöver inte vara orolig. Saknar er också. xx Rosie.Sms över
Jag kände hur någon satt sig ned bredvid mig och kollade ned på min skärm.
"What the fuck have you written?" Hör jag Shawn fråga förvånat.
ESTÁS LEYENDO
HE SAVED ME! (Shawn Mendes fanfiction. Swedish)
FanficJag vaknar av blodet som forsar och huden som svider. Men det är inte första gången, detta har blivit som en vardag. Den ända som brydde sig var Noah, min bror. Men efter min brors bortgång har hela världen rasat samman! Men vem fan är han? Shawn M...