Big Town Girl!

kapitel 9- Ethan?!

Förra kapitlet

Vi reser oss långsammt upp och går ut genom vardagsrummet, genom hallen fram till dörren. Det hinner plinga en gång till innan vi kommer fram till dörren. Jag tar fram handen och låser långsammt upp låset och öppnar dörren långsammt. Där ute står.....

* Emma *

Jag går fram till ytterdörren men Eve bakom mig och låser långsamt upp dörren. Nu gäller det, nu är det bara att öppna dörren och sticka ut huvudet för att se vem eller vilka som står på andra sidan tröskeln. Jag kollar en sista gång på Eve innan jag sträcker fram handen till handtaget och trycker långsamt ner den och öppnar dörren. Jag kliver fram ett steg för att se vem det är som står där och jag tror jag ska kissa på mig! Klockan är nio på kvällen och det är aldrig någon som knackar på så här sent på en vardags kväll. Inte hos mig iallafall.

Jag kollar ut genom dörren och det är ingen där. "Eve, visst var det någon som plinga på dörren för just nu känner jag mig korkad och jag har nog aldrig varit så här rädd förut" viskar jag och kollar bak på Eve som är helt krit vit i ansiktet. "Hallå Eve, vad är det?" sa jag och vände mig helt mot henne utan att stänga dörren bakom mig. Hon svarar inte och kollar rakt ut genom den öppna dörren. Jag vänder mig om för att se om det är något bakom mig som gör att Eve inte svarar mig. När jag har snurrat runt så ser jag det jag inte trode jag skulle få uppleva under hela mitt liv. Cirka en meter ifrån mig står det en svartklädd person med något silvrit i handen och han tar små steg fram. Jag står helt still, huvudet säger att jag stänga dörren fort som tusan och låsa men kroppen står fast som en staty på trösken.

Han tar ett stor steg framåt och står bara cirka 5 cm ifrån mig. Det är då som koppen reagerar, jag börjar backa och ser klart och tydligt vad han har i handen. Den silvriga metall saken en kniv. Han höjer handen och innan jag hinner tänka drar han/hon fram handen och riktar kniven mot min mage. "Nej snälla, jag gör vad som hälst" viskade jag fram och började stor gråta. Vem skulle inte gör det i den här sitvationen. 'Hen' gör en snabb rörelse och jag känner hur kniven nudar magen. Jag hamnar på knä framför honom och jag blundar. Jag hör hur Eve skricker. Jag skricker också och väntar på hur smärtan ska sprida sig i kroppen, men den kommer inte.

Jag kollar upp med mina sönder gråtna ögon och möter ett par nötbruna ögon som jag känner igen men vet inte från vart. Helt blötsligt börjar Eve skratta, även personen med kniven och det kommer fram personer bakom buskarna i trädgården. Jag fattar ingenting, vad händer? Personen framför mig tar av sig luvan som som 'hen' har över huvudet och 'hen' visade sig vara en kille vid namn Ethan.

Personerna bakom buskarn var Dylan och Nathan och på taket över dörren sticker Max ner sitt huvud. "Vad i hela friden va det här bra för?" skriker jag och slår Ethan på bröstet för han var den personen som står närmast. "För tre anledningar" sa Ethan och skrattar.

"Ett- Det var roligt sa" Eve

"Två- Det är alltid lika roligt att förstöra en EE- night" sa Max

"Tre- Till Bild lektionen" sa Ethan

"För det första var det här inte roligt. För det andra har du Max redan förstört tillräckligt många EEN under våran livstid och för det tredje, vad i hela friden har det här med bilden att göra" sa jag och tårarna slutar aldrig rinna. "Åhh hjärtat kom här" sa Ethan och sträcker ut armarna så jag kan krama honom och det var det jag gör. Jag tar ett steg fram läger armarna runt hans midja och kramar om honom hårt. "Kom så går vi in och berättar allt för dig" sa Nathan och alla nickade och förflytade sig från yttertrappan till vardagsrummet. "Glöm inte att låsa" sa jag och sätter mig ner i Ethans knä och låter de prata om varför de gjorde det här mot mig.

"Vänta lite, så ni menar att förra veckan när jag var sjuk hade vi en bild lektion och då skulle vi börja på ett nytt område som handlar om att göra en scen som är påhittad som skulle passa i en valfri film" sa jag och kollade på alla som sitter i vardagsrummet. "Japp exat" sa Max och nickar. "Och då återstår det bara en sak" sa jag. "Vad då" frågar Dylan. "Varför ni inte berättade det här för mig. För då hade jag inte varit så här rädd och jag hade kunnat komma på ideér" sa jag. "Vi vet gumman, men alla vi vet att det här med att spela teater inte är din starka sida och det är alltid bra med äkta skräck i en skräck film" sa Ethan och kramar om mig och pussar mig på huvudet.

"Men..." hann jag bara säga innan Max övbryter mig med att säga; "men vad" sa han och kollar på mig med en irreterad blick. "Men hur har ni kunnat filma. Jag såg ingen kamera" sa jag och kollar på Max. "Jo det är såhär, Jag hade en kamerna som jag filmade överifrån från taket. Dylan och Nathan hade var sin kamera och filmade två olika vinklar. Ethan hade en mini kamera i hans tröja och även Eve. Eve och Ethan hade även mikrofoner på sig så att vi hörde vad ni sa. Vi filmade även när ni satt och kollade på film. Det finns en kamera över tven där om du kollar noga, det finns även en över tavlan bakom er" sa Max. "Och när du gick ut och hämtade dricka innan filmen satte jag en mick i min tröja, en vid tven och en vid din plats i soffan" sa Eve. "Och glöm inte de två kamerorna i hallen" sa Nathan. "Så ni har filmat hela kvällen" sa jag och kollade förvirrat på mina så kallade kompisar, bror och pojkvän. "Japp det har vi sen du kom in med fantan från köket" sa Eve.

--------

Här var kapitel 9 människor.

Var allt bara ett skolprojekt och inte på rikrigt. Vad ska man tycka om det.

Iallafall så kommer nog nästa kapitel nästa vecka för då har vi även ledigt Torsdag och Fredag för det är första maj. Så vi syns antagligen nästa vecka. Bye! ;)