Förra kapitlet
Jag känner hur hon lätt ryser och trycker sig närmare. Jag kollar ner på henne och ser hur ögonlocken försiktigt slår ihop och hur hon andas tyngre, hon har somnat.* Ethan *
Försiktigt lyfter jag upp henne i min famn för att gå upp för trappan. Jag vänder mig om och viskar godnatt till de resterande personerna som är kvar i vardagsrummet. Försiktigt går jag upp för trappan, jag är inte rädd för att tappa henne men för att väcka skönheten som jag har i min famn. Väl framme i hennes rum lägger jag ner henne i sängen, tänder sänglampan och släcker taklampan. Snabbt drar jag av mig kläderna, förutom kalsongerna och kryper ner under täcket bredvid Emma. Innan jag hamnar i en skön position lägger jag mobilen på laddning och ställer klockan på 06.15, flyget går senare tidigt på förmiddagen. Armen lägger jag om hennes midja och drar henne närmare. Så att Emma ligger med sin rygg mot min mage. Det sista som flyger förbi i mina tankar är att imorgon blir det en fantastisk bra dag.
Klockan ringer vid den utsatta tiden som jag valde kvällen innan, 06.15. Snabbt stänger jag av den och kollar om Emma har vaknat. "Emma älskling, dags att vakna vi har en stor dag framför oss." "Nej jag vill inte, jag vill ligga kvar här hela dagen och bara mysa med dig!" Hon trycker ner huvudet i kudden och trycker sig dig själv närmare mig. Lika mycket som jag skulle vilja ligga kvar vet jag att vi måste upp om vi ska hinna till flygplatsen i tid. Försiktigt drar jag mig ur hennes grep och ställer mig upp för att ta mig in till toaletten. Tar en snabbdusch och när jag är klar tar jag på mig de rena kläderna som jag inte har packat ner i resväskan.
"Emma om du inte går upp nu kommer du inte hinna äta något innan vi måste åka" säger jag och drar av henne täcket. Ett ljust enkelt tjut hörs och snabbt sitter hon upp och ger mig en blick som bara kan betyda en sak. En sak som egentligen inte är så farlig eller något man behöver oroa sig för. En blick som betyder 'usch va du är elak'. Jag ler lätt mot henne och pussar henne på pannan innan jag tar resväskan och bär ner den för trappan. Innan jag går ut från dörren ser jag till att Emma har klivit upp och börja byta om från sin pyjamas till kläder.
När vi båda är klara drar vi oss ner för trappan för att äta frukost. I köket befinner sig alla, mamma, pappa, Am, Max, Ed, Emmas föräldrar och Lukas. Frukosten är framdukad på bänken och vi utbyter tysta godmorgon hälsningar. Det är fortfarande för tidigt att agera för "häftigt" eller med en för hög stämma. Jag brer en smörgås och väljer att ha ost som pålägg, bredvid mig står Emma och gör ordning sitt. Jag sätter mig ner vid de andra runt bordet och dubbelkollar för att vara helt säker på att jag har lappen i fickan.
* Emma *
Jag tar fram en skål ur skåpet för att hälla i yoghurt i, jag har otroligt svårt med att äta frukost så det lättaste är yoghurt med tanke på att det bara är att svälja. Fast självklart så måste jag tugga yoghurten fast den är slät och att det inte är några flingor.
Nu står vi här, på flygplatsen och de ska snart gå igenom säkerhetskontrollen. Jag kommer att börja gråta, jag kämpar för att hålla de inne men snart känner jag hur de sakta rinner ner från kinderna. I den stunden vänder dig Ethan om mot mig och ser hur tårarna rinner. "Men gumman, inte gråta nu. Du kommer att få mig att börja gråta". Direkt när han har sagt orden drar han in mig i en kram och pussar mig på huvudet. "Ethan, Emma det är dags nu. Vi måste gå om vi ska hinna med planet" säger Ethans mamma.
Ethan drar sig från kramen och kysser mig en sista gång. När vi drar ifrån kollar vi in i varandras ögon och jag ser hur han gräver i fickan. Ur fickan drar han upp en lapp eller mer ett brev. "Öppna detta när du kommer hem, inte innan. Lova det". Säger han och ger mig brevet. "Jag lovar" säger jag och känner hur tårarna vill börja rinna igen. "Jag älskar dig Emma." "Jag älskar dig med." Efter en ennu sista kyss vänder han sig om och går med resten av familjen Childs mot och genom säkerhetskontrollen. Snabbt där efter är de borta.
------------
Hej på er!Det var jättelänge sedan det kom ett kapitel, det är nästan ett år om man låter det gå någon månad till. Hopps att det är bra med er och att ni tycker om kapitlet.
Vad kan det stå i brevet från Ethan?
STAI LEGGENDO
Big Town Girl!
Teen FictionHur är det att vara en 17 årig tjej i London? Följ med Emma hur hennes liv ser ut. Där kärlek, vänskap och förtroende sätts på prov.