Förra kapitlet
Vi ska flytta viskar Max.
Va?! vart säger Ethan och kollar på mig. Till.....
* Emma *
"Till Sverige" säger jag och kollar ner i marken för jag klarar inte av att se Ethan i ögonen.
"Nej! när?" sa Nathan och det börjar rinna tårar ner från hanns kinder.
"Nästa vecka på onsdag, klockan 14 går flyget" berättar Max och Eve kramar om mig hårdare.
"Jag kommer aldrig klara mig utan dig" viskar Eve i mitt öra och man hör att hon gråter. Som hon aldrig gör eller oftast inte. Senast jag såg henne gråta var när hennes hund Polka dog i cancer för ett halv år sen.
"Inte jag häller" viskar jag och sluter ögonen och när jag öppnar ögonen ska det här vara en hämsk mardröm. Samtalet hemma hände aldrig, flyttkartongerna låg inte platta på golvet i vardagsrummet. Allt kommer vara en dröm, jag kommer att vakna i min mjuka sköna säng hemma här i London, inte behöva flytta flera mil bort.
***
Vart är jag? Det vita taket och de blå vägarna är inte mina, men jag känner igen mig men vart? Jag vänder på huvudet för att se hur sängen ser ut när jag ser att det ligger någon i sängen med huvudet under kudden.
"AHHH!!!!" skriker jag och hoppar ur sängen. Killen sätter sig snabbt upp och skriker "Vad händer?" Det är nu jag ser vem det är... Ethan. "Älskling vad händer?" frågar han och sträcker ut armarna, jag går fram till honom och lägger mig ner i hanns famn.
"Hur kom jag hit?" frågar jag Ethan och kollar upp på honom i ögonen. " Du somnade i Eves famn så jag bärde upp dig och la dig i bilen. "Varför körde du inte hem mig?" viskar jag och tårarna börjar rinna. "Jag var påväg att göra det då du vaknade och sa att du inte ville åka hem så jag körde dig till mig" sa Ethan och torkade bort mina tårar med tummen. "Okej va bra" sa jag och kramar om Ethan hårdare.
"Vad är klockan föresten?" sa jag frågade och kollar på han med det ruffsiga smuts blonda håret. Han kollar upp på mig och sen sträcker sig fram efter mobilen "07 så det är väll dags att gå upp om vi ska till skolan" svarar han och sträcker på sig och reser sig upp ur sängen. Man känner genast hur kylan tränger sig fram när Ethan reste sig upp och det är väll lika bra att gå upp, innan han drar upp mig ur sängen.
Tar på mig mina byxor som jag hade på mig igår och får låna en tjocktröja från Ethan att ha på sig. Sätter upp en bulle i håret och går till Ethans ett år äldre syster Amalias rum och knackar på.
"Kom in eller stå kvar mig kvittar det" säger Amalia efter en stund och jag går skrattandes in i rummet. "Har du kollar på Pippi Långstrump eller?"skrattar jag och kollar på den färdiga tjejen som står framför spegeln för att ta på ett lager mascara. "Haha japp, älskar den repliken" sa Am (Amalia).
"Men får jag låna lite smink av dig, har inte med mig något och jag ser helt sönder gråten ut" sa jag och pekar på mitt ansikte. "Men det är självklart Em och Ethan berätta igår när han hade bärt upp dig på sitt rum igår. Det är så tråkigt" sa Am och gav mig en kram.
Jag sätter mig ner på golvet och kladdar på mig lite smink så att det inte syns att jag har gråtit. Går ut ur rummet och in till toaletten för att borsta tänderna. Jag har fått en egen för att jag är här så pass ofta. Det är bara här vi nästan alltid får vara ifred. Det är bara om Ed, Ethans ett år yngre lillebror är på ret humör som han aldrig lämnar oss ifred.
Ethan har två syskon och han är mitten barnet. Am eller Amalia som är ett år äldre och Ed som är ett år yngre och båda är riktigt söta. Man ser verkligen vart Ed har fått sitt utseende ifrån. Samma smuts blonda hår och blåa ögon. Bara att Ed inte har soccer eller fotboll som man säger i Sverige som intresse, hans är amerikans fotboll och han är riktit duktig på det.
Jag går ner till köket för där är Ethan och hoppas att ingen annan är där. Jag går in i köket och skriker "Emma in the kök" Det är faktist ganska ofta jag kan sätta in svenska ord fast jag pratar engelska. "Men skit Emma alla är inte morgonpigga som du är" säger Ed och kollar surt på mig. "Vad, det är inte mitt fel att du inte gick och la dig igår" sa jag och det är då jag märker att det sitter en tjej bredvid Ed som jag aldrig har sätt.
"Åh hej jag är Emma" säger jag och sträcker fram handen till henne och hon kollar upp på mig med ett svagt leende. "Stephenie" svara den mystiska tjejen och jag vänder mig mot Ed och säger "Meh, varför har du inte berättat att du har flickvän Ed? Hon är ju jätte söt" säger jag till honom och han kollar på mig med en sur blick som jag inte kan tyda. "Du behöver inte veta allt och du skulle bara sagt det till Ethan eller resten utav era populära vänner och jag skulle bli retad utav alla på skolan och hon är inte min flickvän" sa Ed och kollade på mig. " Va, tror du det om mig? visst jag hade sagt det till Ethan men aldrig till någon annan och du skulle aldrig bli retad, du är en Childs.
Jag kramar om honom och frågar "Vart är Ethan?"
"Han är på toaletten och kommer väll snart antar jag, om han inte gör något barnförbjudet" sa Ed och vikar på ögonbrynen. "Men äckel!" säger jag högt och då kommer Ethan in i rummet.
"Vem är äckligt?" frågar Ethan och kollar på mig. "Din lillebror, vad har du lärt honom?" sa jag och pekar på Ed. "Vadå vad jag har lärt, han är ju 16 och jag tror han är tillräckligt stor för att kunna en hel del snuskiga och äckliga ord i sitt lilla ordförråd" sa Ethan och kolla på Stephenie och säger "Akta dig tjejen, man vet aldrig vad som kan hända när man är omkring oss Childs."
Vi sätter oss i bilen. Jag och Ethan, vi åker till skolan. "Jag trode inte Ed hade någon flickvän" sa jag och kolla på Ethan. Fast jag redan visste från Ed att det inte var hans flickvän men de kanske har bror hemligheter tillsammans.
"Har han inte, hon är ett vad mellan hans kompisar. Han skulle få med sig henne hem och låta henne sova över" sa Ethan. "Nej, fy var elakt! dom ska få en riktig stor utskällning" sa jag och kände hur ilskan smög sig fram. "Bara om du låter mig spela in" sa Ethan och skrattar. "Sure, gör vad du vill" svarar jag och kliver ut ur bilen. " Ses sen vid lunch" sa Ethan och gav mig en puss vid mungipan och innan jag han säga hej då var han borta.
Sista lektionen innan lunch och det är 10 minuter kvar. Jag nästan sover och slutar aldrig kolla på klockan.
Äntligen är lektionen slut och jag tar mat och sätter mig på min vanliga plats mellan Eve och Ethan. "Hej hjärtat" säger Ethan och ger mig en puss på kinden. "Ed sitter på sin vanliga plats där ettorna sitter och det finns kameror och mikrofoner uppsatta i rummet så allt vi säger ska höras på videon" sa Ethan och jag nicka till svar. Jag äter upp min mat och när jag är klar reser jag mig upp med Ethan i handen och går till ettornas del utav matsalen. Går långsamt fram till Ed och hans gäng.
----------------------------
Hur ska det gå för Ed och hur ska alla reagera? Bye
YOU ARE READING
Big Town Girl!
Teen FictionHur är det att vara en 17 årig tjej i London? Följ med Emma hur hennes liv ser ut. Där kärlek, vänskap och förtroende sätts på prov.