The summer everything changed(the fooo fanfic)|COMPLETED

Kapitel 29

~Annas perspekiv~

En vecka senare

Saga mår bättre nu, men hon mår fortfarande skit, men idag ska hon åka hem.

Jag var sjuk igen, det var exakt lika som förra gången och Oscar kom och tog hand om mig igen och han blev inte sjuk...igen..

Vi står på perrongen och kramar om Saga.

När jag kramar henne säger jag:

"Ha det bra marshmallow, ring varje dag och kom så ofta du kan."

"Jag lovar."

Hon släpper mig tillslut och går på tåget.

Alla kollar lite sorgset på tåget när det åker iväg, hon blev verkligen en del av gruppen.. men skolan börjar i övermorgon..

Jag står kvar på perrongen i säkert en minut efter att tåget har åkt iväg och Oscar kramar om mig bakifrån.

"Hon kommer tillbaka."Säger han tyst.

Lite mer än två timmar senare

Jag och Oscar ligger och myser i min säng och pappa sitter nere och surar eller nått... han gillar fortfarande inte Oscar men jag älskar honom och det är det som spelar roll.

Min mobil ringer, jag plockar upp den från mitt nattduksbord för att se vem det är. Saga. Jag sätter mig upp och svarar.

"Hallå Anna?"Hon gråter.

"Hej gumman, vad är det?"

"E-e-ebba...är..."Snälla säg inte det som jag tror, snälla Saga.

"Vad har hänt med Ebba?"

"Hon är d-död."

Jag börjar gråta och hon lägger på. Oscar tittar förskräckt in i mina ögon och håller om mig. Han vet vad som har hänt.

Första dagen i skolan

Jag går med Oscar, Wilma, Julia och Ogge mot aulan, vi går i samma klass (tydligen) och jag håller Oscars hand.

Jag hatar nya ställen, man hittar aldrig någonstans och alla kollar konstigt på en..

Vi har kommit fram till ett par öppna dubbeldörrar och innanför finns en liten scen och ca. 200 sittplatser. Vi sätter oss i mitten av allt och pratar lite tills rektorn kommer.

~Julias perspektiv~

När rektorn äntligen har pratat klart går vi till våra nya klassföreståndare som tar oss till våra nya bas-salar. Vår nya klassföreståndare heter Erika och är i 30 års åldern. Hon har nästan lika blondt hår som Wilma och isblåa ögon. Hon är smal, väldigt smal.

Efter att hon har pratat klart är 'skoldagen' slut. Jag fattar inte ens varför vi skulle hit...

Utanför möter vi Mira, Felix och Omar, Anton går på en annan skola.

Vi är påväg till killarnas moppar när Anna trillar ihop helt out of nothing.

Hennes andning blir först snabbare och hon verkar sedan sluta andas helt.

Felix ringer efter en ambulans och Oscar som fångade henne gör hjärt och lungräddning på henne.

Jag kollar upp och ser att en ring av folk har bildats omkring oss.

Ambulansen kommer efter några minuter och lyfter upp Anna på en bår och när dom frågar vem som ska följa med är svaret självklart, det måste vara Oscar. Vi åker efter dom på mopparna och kommer fram till sjukhuset.

Vi väntar i två timmar, fyllda av mycket gråt, innan en doktor kommer och säger hur läget är.

"Er vän Anna..."
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Sorry för sämst uppdatering och sämst kapitel men jaja det kom iallafall, även om det är sämst...
votea och kommentera och så åxå ^^
ni kan nå mig på kik:anna0031 eller så kan ni dm:a mig, please❤ vill veta vilka som läser, fast vilka ni än är så är ni bäst❤