Bad for you [Fortsättnig av Good For You] PAUSAD

Kapitel VIII

Kapitel åtta

Tiden hade gått och just nu satt jag skönt placerad på min stora gråa soffa i vardagsrummet och kollade på Svampbob. Damien var i köket och fixade lite popcorn åt mig fast jag hade sagt åt honom att jag kunde men han insisterade.

Jag var fortfarande väldigt orolig över att ha en främling i huset men min magkänsla säger att det här är okej på något sätt men jag har aldrig varit bra med känslor så hur ska jag veta.

Jag hör steg bakom mig som närmar sig soffan och jag fattar direkt att det är Damien så jag lyfter på baken för att kunna nå fram till popcorn-skålen som var placerad på glasbordet framför mig.

När jag hade fått tag i den tunga skålen så drog jag den in mot mig och började äta. Jag kunde höra hur Damien gav ifrån sig ett litet skratt och min kropp värmdes upp på direkten.

Jag visste aldrig att någons skratt kunde ge ifrån sig en sån stark känsla som jag just nu fick.

Han lyfter på filten som jag låg under och sätter sig bredvid mig, hans arm lägger han över mina axlar och mitt huvud åker automatiskt till hans bröstkorg.

Varför känns det som om jag har gjort det här innan?

Hans doft fyller min näsa och jag får en våg av gåshud på kroppen. Jag grät inombords för detta var inte jag, jag gav mig inte så lätt till killar men kolla på mig nu.

Det kändes som om jag inte bara skulle göra mina föräldrar besvikna utan också mig själv.

Vad skulle mamma säga?

Skulle hon vilja ha en dotter dom slängde sig i famnen hos någon främling vid bara andra dagen, är det det hon vill?

Bianca, du tillhör vid den här mannen.

Inte du nu igen, och vad menar du med det?

Känner du inte av det, hanns beröring gör dig gallen, varför undvika känslan?

Mitt innersta hade rätt på ett sätt. Varför undvika det som känns rätt? Varför gör jag allt så komplicerat för mig själv, jo för att jag är rädd. Jag är rädd för att folk ska glömma mig, hitta någon bättre, krossa mig. Jag är rädd.

Jag har aldrig varit omkring någon som beter sig på ett sånt här sätt och jag vill verkligen inte sluta som sånna där typiska tjejer som inte kan skilja på en playboy å en lojal kille.

"Vad är det du tänker på bambina?" (Baby)

Hör jag han säga med en hes röst.

"Inget" viskar jag och kollar ner på mina fingrar.

Plötsligt känner jag hur han tar tag i min kind och vänder på mitt huvud så att jag nu kollar upp på honom.

Han ger mig ett av hanns miljon dollar värda leende och jag kan inte hindra mitt egna leende.

"Så vacker" hör jag honom viska.

Han böjer sig försiktig ner och kollar på mina läppar. Jag bitter mig i läppen av nervositet, jag vet att jag har kysst honom innan men tanken av att kyssa nån får mig att skaka.