Rör mig inte mer! N.F Hov1

Kapitel 12 - Sms:et från henne Noels persp

Dagarna går så extremt långsamt nu när jag är ensam. Jag har ingen lust att göra något. I studion kommer jag inte på något och jag hänger inte alls med grabbarna längre. Jag spenderar för det mesta timmarna i sängen ibland reser jag mig för att hämta mat eller för att gå på toa typ. Men så kom det som jag aldrig trodde skulle komma, ett sms från henne. Ett sms som vänder allt på en sekund får jag ett leende, ett leende jag inte haft på 5 dagar och jag får ett lyckorus i min kropp. Jag läser igenom sms:et gång på gång och efter ett tag kan jag smälta att hon vill ha mig trots att jag håller på med det jag gör. Snabbt tar jag på mig kläder bestående av en svart hoodie och svarta jeans med hål på knäna. Jag småspringer ut till bilen och kör fortare än nånsin mot Felicias lägenhet. Jag kanske borde tänka på hastighetsgränsen om jag inte vill bli av med mitt körkort men just nu spelar det inte så stor roll så länge jag får se tjejen jag saknat så mycket. Turen som brukar ta 20 min tog idag bara 10 och nu försöker jag ta några djupa andetag samtidigt som jag går upp de få trappor som leder till hennes lägenhet. Nu står jag här, utanför lägenheten och försiktigt ringer jag på. Jag känner hur nervositeten stiger trots att jag inte fattar varför. Dörren öppnas och i någon minut stirrar vi bara på varandra tårar rinner ned för hennes kinder och jag drar in henne i en kram. Att känna doften av henne får mig att må så bra "Jag har saknat dig" Viskar hon i mitt öra och jag ryser till över hela kroppen. Försiktigt släpper jag taget om kramen och kollar rakt in i hennes ögon "Och jag dig" säger jag svagt innan jag låter våra läppar mötas i en passionerad kyss. Som jag saknat hennes läppar, jag förstår inte hur jag klarat mig utan henne. 

Kyssen avslutas, hon tar tag i min hand och drar in mig i sin lägenhet jag hinner knappt ta av mina skor innan hon drar mig vidare till sovrummet. Nu står vi här i sovrummet, grovhånglar och låter allt vi känner komma fram. Jag puttar ned henne i sängen lämnar blöta kyssar längs hennes hals, tar av alla hennes kläder och hon gör likaså på mig. Nu ligger vi här nakna tagna av situationen och bara gör det som känns bäst. Det är det bästa sex jag någonsin haft. 

"Du är så fin" Vi ligger utmattade i sängen och jag vänder mitt huvud mot Felicia som yttrat orden. Försiktigt lägger jag bak en hårslinga som hamnat i hennes ansikte bakom örat "Du om någon" Hon ler och kysser mig försiktigt. 

Jag har aldrig känt såhär stark känsla någonsin förut, dagarna ifrån varandra kanske var bra trots allt. Nu har våra fått fundera och det vi kommit fram till är att vi är menade för varandra. Det är vi och ingen kommer någonsin kunna ändra på det.