Rör mig inte mer! N.F Hov1

Kapitel 24 överrapportering

Tummarna går det verkar nästan som familjen Jonsson gått upp i rök. Men så plötsligt går det någon på uppfarten. En lång smal man med blont hår. Snabbt gör jag en skiss i blocket av hur han ser ut. Dörren öppnas och mamma Therese står i öppningen.

- så hur går det med försäljningen?

Mannen kollar ner i marken som svar på frågan.

-jag sa hur går det?

Therese höjer rösten. Mannen kollar skamset på Therese.

- Det går inte så bra. Det är nån annan som styr marknaden här.

Mannen får knappt fram orden han ser nervös och sammanbiten ut.

- Unge man jag skiter fullständigt i om nån annan styr marknaden. Jag behöver får in mina pengar från drogerna och det är ditt jobb. Får jag inte pengarna inom en vecka ligger du risigt till.

Dörren smälls igen och mannen går med tunga steg mot sin bil som står på gatan. Jag tror jag har bevis så det räcker för att Ludwig ska förstå att dom sysslar med droger. Nöjt reser jag mig från min plats där jag legat för många timmar. Jag möter Ludwig hemma hos honom och berättar vad jag sett under mitt spioneri.

- Fan va grym du är!

Nöjt ler jag mot Ludwig som klappar mig på axeln.

- Nu måste vi bara se till att dom på allvar ska förstå att detta är mina områden. Ingen annan ska sälja här.

Jag nickar och tänker att jag lugnt kan lämna över detta till Ludwig nu.

- Du förstår att du måste va med på detta va?

- Va nej?!?! Utbrister jag

- Lilla hjärtat du kan inte spionera och sen inte fullfölja jobbet. Du ska hjälpa mig att identifiera pundaren som säljer på mina områden. Sen ska vi ta ett litet besök hos mamma Jonsson.

Jag får en klump i magen. Jag skulle ju bara spionera och nu är jag indragen i allt. Jag ville bara bevisa att jag kunde. Jag vet att jag inte kommer kunna dra mig ur. Ludwig har bestämt sig och jag kan bara lyda honom från och med nu, stackars Noel vad ska han säga.