Rör mig inte mer! N.F Hov1

Kapitel 3 - Tagning

"Hallå vakna" Jag känner hur någon puttar lite lätt på min axel, sakta öppnar jag ögonen och ser Noel med ett leende på läpparna. "Vad är klockan?" Noel tar upp mobilen ur bakfickan för att kolla "17,00, du somnade typ direkt när du kom hem från skolan" Säger han och skrattar till lite lätt, jag själv himlar lite med ögonen för han vet hur trött jag är varje dag efter skolan. Så det är liksom ingen nyhet varken för honom eller mig att jag råkar somna till lite efter skolan ibland. "Men du?" fortsätter han "Aa vadå?" Jag hatar när Noel säger men du för då vet man att han har något lurt på gång och jag blir så sjukt nyfiken då. "Vad sägs som att äta på en resturang ikväll bara du och jag, det är ju ändå fredag" Jag skiner upp på en sol, jag bokstavligen älskar när Noel kommer med mysiga ideér. "Absolut om jag får fixa mig först" Noel suckar lite men går med på det. Han tycker att jag är långsam när jag sminkar mig och det är väll just därför han tycker det är jobbigt när jag säger att jag måste fixa mig. "Om du vill kan du få spela in en del till min film medan jag fixar mig om du vill" Precis när jag yttrat orden ser jag hur Noel lyser upp lite bara för att han får något att göra. "Absolut vad ska jag säga osv" jag tänker efter en stund "Sätt dig på ett ställe du känner dig bekväm på, typ i vardagsrummet. Ställ upp kameran, börja filma och berätta typ hur vi träffades och hur det känns att va tillsammans med en person som inte är känd, prata bara på helt enkelt jag kan klippa i den sen när jag redigerar om det blir fel" "Det blir skitbra" Han ler mot mig och tar kameran som ligger i min väska. Jag själv går in till toaletten där mitt smink ligger för att börja fixa mig. Toaletten ligger typ mittemot vardagsrummet så jag ställer dörren lite på glänt för att tjuvlyssna, okej lite omoget kanske men jag vill höra okej. Dock gav inte det så mycket resultat för det var otroligt svårt att koncentrera sig på sminket samtidigt som jag försökte urskilja Noels ord så jag gav upp. 

Efter ca 30 min var både jag och Noel klara och gissa vem som tog längst tid på sig? Jo jag hahah. Vi går nu hand i hand genom Sthlms gator för att hitta något ställe att äta på. Efter av typ enligt mig timmar av gående stannar Noel utanför en resturang. "Vill du äta här?" Jag blir lite chockad över att han ens frågar vad jag har hört är det svindyrt där inne och Noel är den snålaste människan på denna jord. När han ser att jag tvekar lägger han snabbt till "Jag bjuder såklart" Okej vad har hänt med honom såhär generös är han aldrig nånsin. "Jag kan betala själv" Säger jag då jag absolut inte vill att han ska betala allt "Men jag vill betala" Säger han som en liten 3-åring som inte får som den vill "Haha okej som du vill då" Det är ingen idé att göra motstånd mot Noel när han är såhär så det är lika bra att bara göra som han vill. Vi går in genom dörrarna och blir tilldelade ett bord för 2. Jag måste säga att detta kan vara den mysigaste restaurangen nånsin det är ett behagligt ljus, fin inredning och man sitter inte allt för nära de andra gästerna så man har lite privatliv liksom. Däremot måste jag klaga lite på den unga servitrisen som är på Noel och är allmänt över trevlig bara för att hon känner igen honom, usch gillar inte sånna personer och tro mig det gör inte Noel heller. Det är bättre att bara vara naturlig. Vi beställer in varsitt glas Cola och pasta carbonara, för hur gott är inte det liksom? Servitrisen kommer in med maten och önskar oss smaklig måltid. Vi äter under tystnad för maten är så otroligt god så hinner liksom inte prata mellan tuggorna, ibland får jag fram jävlar va gott detta är vilket Noel bara skrattar åt. Han tycker väll att jag är lite gullig eller det är det jag hoppas iaf. När vi ätit klart går Noel fram till kassan för att betala "Nej men asså du får de gratis bara för att du är du" Noel tackar och vi går ut. Utanför restaurangen brister Noel ut i gapskratt och härmar kassörskan. "Hahah det är ju så töntigt, jag är som vem som helst" Får han fram mellan skrattanfallen. Jag håller med honom det är otroligt töntigt "Men märkte du inte hur kåt servitrisen var i dig eller?" säger jag "Jo så jävla jobbig var hon" Säger Noel lite allvarligare "Tänkte be henne sluta smöra så mycket ett tag" Jag nickar och ler mot honom. När allt skratt och det lilla hatet mot kassörskan och servitrisen lagt sig så tar Noel tag i min hand och vi går hand i hand mot hans bil. 

Noel kör oss hem till hans lägenhet och det dröjer inte mer än 15 min framför en film innan han däckade. Rolig förhållande vi har när alla bara sover haha. Men det är ändå mysigt på något sätt. Medan han sover tänker jag passa på att kolla igenom filmklippet han spelade in förut till min film för jag vet att jag aldrig hade fått kolla på det om Noel hade vart med för han tycker att det är pinsamt. Jag kopplar in kameran i min dator och föröver filen så att jag kan kolla på datorn det är lite lättare liksom. Jag startar videon och ser en nervös Noel som sitter i den beiga soffan. Jag lyssnar noga på vad han säger.

"Jag och Felicia gick på samma skola när jag gick i 3:an på gymnasiet. Jag såg henne ofta i matsalen och jag tyckte hon var snygg och så men dum som jag var tog jag inte tag i att träffa henne och när jag slutade 3:an började det gå väldigt bra för mitt band och det fanns inte på kartan att jag skulle hinna träffa henne då. För tro mig jag tänkte på henne ofta även om jag inte ens sagt hej till henne. Men så en dag stötte vi ihop på stan och jag bestämde mig för att ta tag i det jag länge velat, jag frågade om hon ville hitta på något. Och jag hade tur hon sa Ja, och kort därefter blev det vi och jag är nu världens lyckligaste kille. Jag vet också att Felicia tycker att det ibland kan vara jobbigt att jag är känd då jag inte har så mycket tid speciellt inte när jag är på turnéer  eller liknande men jag skulle aldrig klara av att va tillsammans med någon som är känd heller för då hade vi aldrig kunna träffats. Och jag tycker inte det är tråkigt att Felicia inte är känd för  hon är inte normal heller hon är något alldeles speciellt. Hennes personlighet ja allt gör henne så underbar och jag älskar henne" 

Trots att det kanske var lite flummigt det han sa så blev jag ändå så glad att jag storgrina min fina Noel som säger så mycket fint om mig, han är så underbar. Jag älskar honom.