Jag var helt chockad. Jag kunde knappt tänka på vad som hände. Det ända jag visste var att jag kysste Luke Hemmings. Det kändes som en halv evighet och jag ville aldrig att det skulle ta slut.
När våra läppar lämnade varandra ville mina läppar bara ha mer av hans. Jag kollade på Michael och såg i hans ögon hur hans hjärta brast.
Jag visste att jag var tvungen att inte vissa att jag gillade det så jag sa "Jag känner mig trött så jag går och lägger mig"
Jag sprang upp för trappan borstade tänderna, klädde på mig pyjamas och la mig i soffan och grät.
Jag visste inte varför jag grät men det kändes som en bra sak att göra just nu. Jag hörde inte att dörren öppnades och att Ashton kom in i rummet så jag fortsatte att gråta.
"Eliza, varför gråter du?" Frågade han.
"Det är inget" sa jag tillbaka och torkade mina tårar.
"Men om det är något varför gråter du?" Frågade Ashton
"Jag vet inte" sa jag.
"Gillar du Luke?" Frågade han.
"Jag tror det men jag vet inte om jag gillar Michael också" sa jag.
Ashton satte sig i soffan bredvid mig.
"Så du gråter för dina känslor för Luke och Michael" sa Ashton.
"Ja... Vad ska jag göra?" Frågade jag och började gråta mot Ashtons axel.
"Ta det bara lugnt" sa han och strök mig över ryggen.
"Men tänk om jag och Luke blir tillsammans och Michael börjar hata oss" sa jag.
"Om du väljer som du känner kommer ingen att hata dig" sa Ashton med en lugn röst.
"Tack för tipset" sa jag och kramade Ashton. "Jag tror att jag ska sova nu" sa jag och la mig ned.
"God natt" sa jag.
"God natt" sa han.
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Författaren: förlåt för det här kapitlet suger. Jag ska försöka göra så att nästa är bättre😘
YOU ARE READING
Kompisgänget(5sos)
FanfictionEliza går på Lindskolan. Lindskolan är till för barn som är extra begåvade. Eliza kan komma ihåg en sak i 5 år och glömmer inte en enda detalj. Men hon har blivit kär i skolans bad boy samtidigt som hans bästa vän är kär i Eliza. Hela Elizas liv fö...
