Kärlek vinner alltid över sorg

Del 31

Tim svänger in på folkagatan 17 och vi kliver ut ur bilen. På den den lilla trädgården som tillhör radhuset står en studsmatta med massa bollar i. På gräset ligger bilar, dockor och några hinkar. Man kan tydligt se att de bor fyra barn här. Precis när Tim stängt av motorn öppnas ytterdörren och två små pojkar springer ut. De är Elias och Hampus som inte är så små längre. Elias har precis fyllt 6 och Hampus 4. "Hej mina älskade små pojkar" säger jag och sätter mig på huk och omfamnar dom när dom båda springer rakt in i min famn. "Heeeej" säger dom högt i kör. "Mår ni bra?" Dem både nickar och ler. "Kolla" säger Hampus och pekar i munnen där en liten mjölktand saknas. "Han tappade den på morgonen" förklarar Elias som blivit en riktig storebror de senaste året o tar hand om alla sina småsyskon. "Åå nu är du en riktig stor kille" säger jag o ler. "Har du fått något av tandfen än?" "Nääää" säger Hampus eftertänksamt. "Men man får de på natten" säger Elias som alltid har koll på läget. "Ja juste, då får du kanske en guldpeng i kväll då" säger jag o ruskar till hans kritvita hår. "Kommer ni ihåg Tim då" frågar jag dom när Tim kommit runt bilen med våra två väskor vi har fyllda med kläder. Eftersom min syster bor i Malmö har hennes små pojkar bara träffat Tim en gång förra sommaren så jag var inte säker på att de skulle veta vem han var. "Joo, jag gör de" säger Elias. Hampus ler blygsamt o tittar upp på Tim som är lång, 1.90 för att vara exakt.

Ut ur dörren kommer Jonas, min systers man bärandes på både My och Moa. Min syster Jenni och Jonas fick för 10 månader sedan två tvillingtjejer som är så lika att man knappt ser skillnad och vet vem som är vem. Som sagt, eftersom de bor så långt ifrån Stockholm har jag bara sett tjejerna en gång och de var när de precis föddes. "Hej killar, välkomna" säger Jonas på danska, just eftersom han är dansk och inte kan svenska. My sträcker sig fram emot mig och gnyr o Jonas räcker över henne till mig. "Hej gumman" säger jag o kysser henne på pannan. Hon skrattar till. Jonas som nu har en hand ledigt kramar om mig o Tim och precis då svänger Jenni upp på parkeringen, tydligen har hon vart och handlat mat. Hon hoppar snabbt ur bilen och ger Tim en ordentlig kram, de få gångerna som hon har träffat Tim har de verkligen klickat och hon säger alltid att han är en bra kille för mig, nån som tar mig ner på jorden, vad de nu menas. "Hej min älskade lilla lillebror" säger hon när hon kramar om mig länge. "Hej kärring" säger jag, har alltid kallat henne de, o hon mig för "gubbe". hon pussar mig på pannan, de är lixom en grej vi brukade göra i familjen som ni kanske märker.

Den kvällen grillar vi lax på deras terass och äter glass till efterrätt. Tim och Jonas sitter ofta och snackar, om vad vet jag inte riktigt eftersom de är på ett språk jag knappt förstår och jag sitter antingen och pratar med Jenni eller leker med barnen. Jag har alltid älskat att vara med mina syskonbarn, både Jennifers och Antons.

Klockan har blivit nio och småtjejerna ligger nu och sover för länge sedan. Jag, Tim och Jonas sitter ute i kvällssolen när Elias o Hampus kommer ut i varsin pyjamas och gosedjur i handen. "Ååh vad fina pyjamaser" säger jag "är de inte dom mamma och pappa köpte i USA. "Jo killarna fick dom för två år sedan men då var de alldeles för stora, men nu passar dem" säger jenni som även hon kommer ut på altanen. "Men vi fick dom av mormor och morfar" säger Hampus lite fördersamt då att han inte fattar att hans mormor och morfar är min och jennis mamma och pappa. "Ja de fick du gubben" säger jag till Hampus som har hoppat upp i mitt knä. "Nä nu borde ni snart sova killar" säger Jonas och kollar på klockan. "Kan du ljäsa saga för oss" viskar Hampus nästan i mitt öra. "Klart jag kan" säger jag och bär upp honom i min famn och går in i huset med Elias efter oss.

Elias och Hampus har ett lite större rum tillsammans som de delar men har en varsin säng på varsin sida. Vi har alla lagt oss i Hampus säng och han har valt en tunn bok med en kanin på framsida som jag ska läsa för dom.

När jag har läst klart sagan så ligger dom båda med sitt huvud på mina armar. "Så nu ska vi sova killar" säger jag och lägger boken på nattduksbordet. "Jag saknar när mormor nattade oss" säger Elias helt plötsligt. "Jah vet" säger jag och ler lite så där ledsamt mot honom, jag saknar henne också. "Jag mjed" säger Hampus och flyttar sig lite närmare. Sen ligger vi där och pratar om allt vi brukade göra tillsammans med deras mormor och morfar och min mamma och pappa. Jag berättar om de stunder de inte kommer ihåg då de var för små och hela tiden skrattar vi. Tillslut när Hampus sover och Elias ögon bara blir tyngre och tyngre känner jag hur trött jag blivit av att ligga ner, samtidigt rinner nu tårarna som jag under hela tiden hållt inne ner för mina kinder och efter någon minut somnar jag med killarna på mitt bröst.

"Älskling" jag vaknar av Tim som stryker mig över kinden. "Vad är klockan?" Frågar jag då det känns som jag sovit i flera timmar. "11" svarar han och ler. "Är du okej?" Han tittar på dem blöta pölarna som har blivit under mina ögon på den mörkgråa kudden. "Jaadå" säger jag och ler samtidigt som jag ger honom min hand och han hjälper mig upp. Elias gnyr till. "Ska vi flytta över honom till hans säng kanske" säger jag till Tim. Vi alla tre hade ju somnat i Hampus säng. Tim lyfter försiktigt upp Elias i sin famn och bäddar ner honom i hans egna säng. Innan vi tyst och försiktigt går ut ur killarnas rum kysser han mig munnen och viskar tyst i mitt öra att han älskar mig. 

"Somna du?" Frågar Jonas. "Som fan" svarar jag o ler. "Hmh, A jag gör också de varje kväll när jag ska natta dom efter jobbet. De är farligt att lägga sig ner så där o bara blunda några sekunder." Jag ler o sätter mig i en av korgstolarna bredvid jenni. " Vill du ha något att dricka" frågar Jonas. Nu ser jag att de alla sitter med ett glass rött i handen. "Nej de är bra, jag skulle kunna gå o lägga mig och sova igen" säger jag o gäspar till. "Men herregud vad Elias snackar om mamma och pappa" säger jag och vänder mig mot jenni. "Ellerhur!?" Säger hon som att de är precis det hon också tänkte på. "Det är som att han börjat fatta nu" säger hon och ler sorgligt. "Ja, men jäklar vad han kommer ihåg mycket, flera år tillbaka och allt" säger jag. Mm svarar både jenni och Jonas.

Vi sitter ute länge och snackar om gamla minnen från när Jenni och jag var små. Eller ja, när jag var liten och Jenni var tonåring. För de var ju ändå så att hon var 15 år äldre än mig.

Sov gott då killar, säger Jonas när de stänger dörren in till deras sovrum. " a juste, vi har inte hunnit fixa en större säng där inne i gästrummet. Hoppas det går bra" "det går så bra så" säger Tim innan vi går in till oss och vi båda skrattar. Vi skulle kunnas sova i en 90 säng utan problem. Vi vet ju båda att vi ändå nästintill sover på varandra.

"Sov gott älskling" säger jag och kollar bak på honom som ligger och kramar om mig bakifrån. De är nästan alltid jag som är lilla skeden vilket jag älskar då han har så stora, långa och muskulösa armar som tryggt håller om mig. "Fan vad du är gullig med barnen" säger han i min nacke o ger mig en liten kyss där. "Hmh" säger jag tyst. "Tim" säger jag sen efter någon minut i tystnad. "A älskling?" Svarar han frågandes. "Jag tror jag visst vill ha ett litet barn sen om några år." "Bara ett iallfall" lägger jag sen till. Jag känner hur han ler mot min nacke. "Jag har börjat förstå det". "Jag är nog inte omöjlig att övertala ska du se" säger han och vi båda somnar med ett leende på läpparna.

Kommentera gärna vad ni tycker nu när jag har börjat skriva igen. Ska jag fortsätta?